skapa med ai – S M Jönsson

10 höstbilder fulla av stämningsfull natur och ljus

Innehåller reklam för eget material på Skolmagi

Jag har länge tänkt att jag ska bygga upp en egen bildbank – en samling bilder som fångar naturens stämningar så som jag själv upplever dem. Nu har jag tagit tag i det och börjat skapa höstbilder fyllda av ljus, lugn och skogens färger.

Bilderna säljs i form av nedladdningsbara stockbilder och till en överkomlig kostnad i Sagotanten-butiken på Skolmagi. Du kan använda dem i ditt eget skapande. Däribland till skrivövningar, bildlektioner och för att skapa stämningsfulla miljöer.

Och om du inte alls vill köpa bildpaketet är du ändå lika varmt välkommen att inspireras av motiven i det här blogginlägget.

Ekorrbilden fick sätta stämningen

Den första bilden jag gjorde föreställer en liten ekorre i gyllene timmen, precis innan skymningen. Ljuset fallar så mjukt över pälsen att det nästan känns som om bilden levde. Jag minns att jag tänkte att det här är precis den känsla jag vill fånga – stillheten i naturen när hösten precis har tagit över.

Ekorrbilden blev startpunkten för hela serien, som jag tog fram i Midjourney. Jag arbetade kring nyckelbegrepp i relation till höst och gyllene timmen. Det senare är en särskild tid på dagen och den utspelar sig ungefär timmen innan solnedgången. Just då är det särskilt gynnsamt att ta med sig kameran ut – men här har jag som sagt arbetat med Midjourneys AI-verktyg.

Vad ska en fin höstbild innehålla?

När jag började skapa dessa motiv frågade jag mig själv vad en höstbild egentligen ska innehålla. För mig handlar det om ljuset som silar mellan grenarna, lövverk som glöder i koppar och guld samt den där särskilda stillheten som infinner sig när världen byter färg.

Jag ville skapa bilder med hög igenkänning – men som ändå överraskar. Det handlar inte om perfekta landskap utan om stämningar. Om doften av fuktig mossa, en fågel som sitter still i det gyllene flödet eller om ett ljus som lyser upp ett löv bakifrån…

Resten av de inspirerande höstbilderna

Så vilka fler höstliga bilder har jag skapat kring temat? Se här:

Höstbild med rönnbär

Rönnbären var ett självklart motiv. Jag ville fånga kontrasten mellan de lysande röda klasarna och den murriga bakgrunden, som när man ser bären en klar eftermiddag och ljuset tycks glöda inifrån dem själva. Resultatet blev en bild som påminner om doften av höstlöv och frisk luft – perfekt som inspirationsbild.

Bild på koltrast

Koltrasten är en av mina favoritfåglar. Här står den bland gyllene löv, mörkt glänsande med en antydan till halo runt fjädrarna och kroppen. Den bär något vemodigt men samtidigt hoppfullt i blicken – precis som hösten själv.

Närbild på ekollon

Ekollon och eklöv, hur vackra höstmotiv utgör inte det? Jag valde att göra en närbild där ljuset nästan smyger in mellan dem, som för att påminna om allt liv som finns i ett lövverk. En bild som fungerar fint till naturstudier eller som referens i bildlektioner.

Höstlig bild med flugsvamp

Vad är väl mer ikoniskt för hösten än flugsvampen? Jag ville fånga den utan sagoskimmer, men ändå med ett lätt magiskt ljus – som när man råkar hitta en ensam svamp i mossan och stannar upp. Färgerna går i varmt rödorange och koppargrönt.

Mossbild i höstljus

Mossan var utmanande, en utmaning som jag kunde lösa tack vare en massa referensbilder från mitt eget fotograferande. Jag ville att den skulle se mjuk ut, nästan som om ljuset rör sig över ytan. Precis så här kan se mossa se ut i den gyllene timmens sista stund!

Lövbild med höstfärger

Jag kunde förstås inte låta bli att skapa en lövbild. Här blandas gult, orange och brons i en struktur som nästan ser målad ut. Jag gillar hur ljuset fångas i kanterna på lövet. Det är en bild som fungerar bra som bakgrund, skrivinspiration eller rent av som en dekorativ utskrift. Kanske i form av ett laminerat underlägg?

Höstbild på vildsvin

Vildsvinet är en oväntad favorit. Jag ville visa djuret i sin naturliga miljö och med solstrålar som bryter igenom lövverket. Antagligen är det rörelsen i bilden som jag själv dras till, hur djuret just ska kila över skogsstigen.

Skogsbild på kotte

En kotte kan vara mer uttrycksfull än man tror. Här står den på en bädd av barr, löv och jord, upplyst av lågt solljus. Målet med bilden? Att den ska påminna om de där små detaljerna man lägger märke till när man verkligen stannar upp i naturen.

Bild på älg

Älgen är höstens själ i djurform. Jag valde att ge bilden en lätt dimridå, så att älgen nästan framträder ur skogens skuggor. Ljuset är mjukt. Bilden för tankarna till stillhet och kraft på samma gång, och visst kan ett älgmöte kännas mäktigt som bara den?!

10 stämningsfulla höstbilder du kan använda i ditt skapande

Alla dessa motiv finns alltså samlade som stockbilder i Sagotanten-butiken på Skolmagi. Paketet kostar ringa 19 kronor – ja, för samtliga höstbilderna! De får användas i kreativa projekt, undervisning och skapande aktiviteter – men inte säljas vidare som egna bildfiler. Självklart får du inte heller ladda ner dem härifrån.

Du kan exempelvis göra följande med de köpta stockbilderna:

Använda dem som skrivinspiration i klassrummet.
Låta eleverna måla av motiven digitalt eller analogt.
Skapa egna höstkort eller affischer.
Kombinera bilderna med faktatexter om naturen.
Bygga en gemensam bildbank till olika teman.

Varje bild är skapad med känsla för ljus, struktur och höstens stämning, inspirerad av naturen jag själv mött. Det är mitt sätt att dela lite av den magi som skogen bjuder mig på varje år – och förhoppningsvis kommer glöden leva vidare i ditt skapande vare sig du är bloggare, lärare eller kreatör.

Experience i E-E-A-T: Ge AI-texter mer mänsklig erfarenhet

E-E-A-T (Experience, Expertise, Authoritativeness samt Trustworthiness) är Googles sätt att avgöra hur trovärdigt och användbart innehåll på webben är. De fyra delarna hänger ihop, men Experience – erfarenhet – är den del som tydligast skiljer mänskliga texter från AI-genererade sådana.

AI kan producera stora mängder korrekt text, men den saknar levd erfarenhet. Den kan beskriva regn, men den vet inte hur det känns att stå i det. För att innehåll ska upplevas som pålitligt behöver det bära spår av att någon faktiskt har varit där, provat eller reflekterat över det som beskrivs. Det är här du som skribent gör skillnaden.

Därför är Experience direkt avgörande för AI-texter

När sökmotorer och SEO-skribenter talar om Experience handlar det inte om känslomässiga utsvävningar, utan om bevis på verklig närvaro och praktik. Google vill kunna se att texten inte bara bygger på återberättad fakta, att egna observationer, tester eller yrkeserfarenheter finns med.

AI-genererade texter saknar naturligt dessa spår. De är sammanställningar av existerande information. Därför behöver du aktivt redigera in det mänskliga perspektivet – både för läsaren och för algoritmen.

En text som tillför personlig erfarenhet upplevs automatiskt som mer trovärdig och mer användbar. Den svarar bättre mot sökintentionen eftersom den inte bara berättar vad något är utan hur det fungerar i praktiken.

Så märks det att en text saknar erfarenhetsperspektivet

AI-texter har vissa kännetecken. De är ofta korrekt men generiskt skrivna. De saknar sammanhang, konkreta exempel och nyanserade observationer.

Tecken på låg Experience-nivå:

Allt är skrivet i tredje person utan tydlig avsändare.
Inga detaljer om tid, plats, verktyg eller situationer.
Uttalanden saknar stöd i verkliga exempel (”Många tycker att…” utan att ange vem eller hur).

När du redigerar en AI-text bör du leta efter just dessa tomrum och fylla dem med konkreta, om än kortfattade, detaljer som visar att texten har en verklig grund.

Så bygger du in mänsklig erfarenhet i AI-texter i 5 steg

Nedanför följer förslag på hur du steg-för-steg kan få in mer av erfarenhetsperspektivet i ditt AI-assisterade skrivande:

Steg 1: Förankra texten i ett sammanhang

Börja inte med generella påståenden. Ange var, när eller i vilken roll du har observerat något. Det kan räcka med ”I kundprojekt jag arbetat med…” eller ”Under de senaste lanseringarna har jag märkt…”. En enda rad ger hela texten förtroende.

Steg 2: Använd verifierbara exempel

AI kan inte skilja mellan relevanta och ovidkommande exempel. Du kan. Visa på resultat, siffror eller konkreta händelser. Exempelvis: ”När vi testade att publicera produktguider på söndagar ökade trafiken med 20 %.”

Steg 3: Skriv mer processinriktat

Beskriv inte bara slutsatsen – visa hur du kom fram till den. ”Efter att ha testat tre olika rubrikformat såg jag att den frågebaserade varianten fick flest klick.” Det visar att erfarenheten bygger på observation, inte antagande.

Steg 4: Lägg till mänskliga beslut

AI saknar omdöme. Du kan visa att du har vägt alternativ mot varandra: ”Jag valde att prioritera tydlighet framför längd eftersom målgruppen hellre skrollar än klickar vidare.”

Steg 5: Inkludera små konkreta markörer

Det kan vara ord som avslöjar att du faktiskt gjort något: ”Jag testade”, ”Jag märkte”, ”Vi såg”, ”Det visade sig”, ”När vi jämförde…”. Det är små signaler som gör texten levd utan att bli personlig.

Exempel:

Generisk AI-formulering:

”Att publicera innehåll regelbundet är viktigt för att bygga auktoritet i sökresultaten.”

Redigerad med erfarenhet:

”När jag började schemalägga blogginlägg varje torsdag såg jag snabbt hur Google började indexera sidorna oftare. Kontinuiteten spelade större roll än jag trodde.”

Skillnaden är tydlig. Båda meningarna förmedlar samma fakta, men den andra ger en form av bevis för att påståendet bygger på faktisk praktik.

Skillnaden mellan faktaskapad och upplevd röst

En faktaskapad röst återger information, inte sällan i en distanserad ton. Den upplevda rösten står närmare handlingen. Du behöver inte skriva i jag-form, men texten bör signalera att någon med erfarenhet står bakom.

Exempel:

”Enligt flera studier förbättras sömnkvaliteten av rutiner.”

Kan bytas mot:
”I sömnforskning och i patientintervjuer ser man tydligt att rutiner gör störst skillnad för den som har svårt att somna.”

Den senare meningen visar att skribenten har satt sig in i materialet och förstått hur slutsatsen används i praktiken.

Lägg till kontext, inte nödvändigtvis känslor

Ett vanligt misstag när man försöker förmänskliga AI-texter är att skriva in känslor utan syfte. ”Jag älskar kaffe” tillför inget om texten handlar om bryggmetoder. Det som behövs är kontext, inte personlighet.

Rätt sätt att förankra en upplevelse är att förklara varför den spelar roll för ämnet:

”Att prova olika bryggmetoder visade hur stor skillnad vattentemperaturen faktiskt gör – något jag inte hade insett förrän jag jämförde olika tillvägagångssätt.”

Här handlar erfarenheten om insikten, inte om skribenten själv.

Så kan du göra när erfarenheten inte är din egen

Du kan fortfarande skapa en erfaren röst även om du inte har upplevt allt du skriver om. Det handlar då om att låna erfarenhet på ett transparent sätt:

Intervjua någon som gjort det du beskriver och hänvisa till personen.
Sammanfatta flera källor men visa hur du har granskat dem (”Efter att ha gått igenom tre rapporter från Energimyndigheten…”).
Lägg till observationer: ”I flera forumdiskussioner beskriver användare att…”

Genom att aktivt välja och värdera källor signalerar du mänsklig bedömning – något AI inte kan göra på egen hand. På tal om goda källor, läs mina artiklar om Sveriges radio och svenska myndigheter.

Hur du redigerar en AI-text för mer Experience

Så här kan du göra när AI genererat utkastet:

Läs igenom och markera var texten gör påståenden utan källa eller exempel.
Lägg till en konkret detalj, ett test, en jämförelse eller en observation.
Kontrollera tonläget – låter det som någon som faktiskt vet eller bara som någon som läst?
Se till att pronomen och tempus är konsekventa. AI blandar ofta ”man”, ”vi” och ”du”. En konsekvent avsändare känns mer trovärdig.
Stryk meningar som upprepar sig eller fyller ut innehållet. Ersätt dem med korta stycken som visar resultat, beslut eller lärdomar.

På så sätt gör du texten mer mänsklig utan att ändra dess struktur.

Varför Experience gynnar SEO i texter

Google premierar innehåll som ger värde utifrån verkliga användarerfarenheter. När du tillför exempel, observationer och processbeskrivningar uppfattas sidan som mer pålitlig. Det kan leda till längre besökstid, fler delningar och större chans att andra länkar till dig.

seo tips för att få en ai text att kännas mer mänsklig genom upplevda exempel — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Det är också ett skydd mot att bli utkonkurrerad av generiskt AI-innehåll. En text som bygger på verkliga iakttagelser går inte att ersätta eller automatiskt duplicera.

När min egen bristande erfarenhet blev en lärdom

Jag minns när jag skrev mycket reserelaterat innehåll manuellt, långt innan AI slog igenom. En annan skribent menade att jag inte borde skriva om platser jag inte hade besökt eftersom hen själv rest jorden runt och därför ansåg sig ha större rätt att skriva om ämnet. Min inställning var och är mer demokratisk: Man ska få skriva om vad man vill.

Men det finns en sak som visade sig i praktiken. Texterna om platser jag aldrig hade varit på hamnade lägre i sökresultaten och gav färre återkommande besökare.

Det berodde inte på att jag skrev fel – utan på att jag inte kunde ge de detaljer som läsaren faktiskt söker efter. Jag kunde inte beskriva hur morgonljuset faller över marknaden, hur ljudnivån är på stranden eller hur lång tid det tar att promenera till tågstationen.

Erfarenhet, visade det sig, är inte bara en fråga om rättighet utan om kvalitet. Bristen på konkreta observationer märks i språket – och användarna känner det. I längden rättar alltså bristande erfarenhet till sig själv, såväl i sökträffarna som i läsarens intresse.

Och med detta sagt lämnar jag dig med funderingar på hur du kan införliva ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv i dina framtida AI-texter. Rannsaka dig själv, läs på samt vrid och vänd på exemplen för att träffa rätt.

Vill du ha min hjälp att skriva AI-texter med erfarenhetstyngd?

Oavsett ämne och webbplats gräver jag fram exempel som kan ge en unik vinkel med fokus på det mänskligt upplevda. Jag har mina knep och anpassar dem efter syftet med texten! Kontakta mig via formuläret för att beställa SEO-texter och -innehåll utifrån E-E-A-T-principer:

Gå tillbaka

Ditt meddelande har skickats

Pumpaskålar i silkespapper – digitalt halloweenpyssel i AI

Ett av mina tidigaste halloweenpyssel i Midjourney var dessa skålar formade som pumpor. De bygger på ett verkligt pyssel jag gjort många gånger för hand. Det är ett hantverk där man lacklimmar silkespapper på en ballong, låter det torka och sedan punkterar ballongen så att det bildas en skål.

halloweenpyssel digitalt framställd skål formad som pumpa i silkespapper och papier mache — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

När jag började experimentera digitalt ville jag återskapa den där känslan av klassisk papier-maché, men med den glans och struktur som bara silkespapper kan ge. Resultatet blev en serie digitala pumpaskålar med både karaktär och fantasi – lika mycket inspirationsbilder som konstnärliga tolkningar.

Papier-maché som inspiration till digital pumpaskål

Att översätta ett så taktilt pyssel som papier-maché till en digital form är lockande. Jag fascineras av hur Midjourney kan fånga materialkänslan i något så enkelt som veckat papper. I de här bilderna ser man tydligt hur ytan skimrar, hur färgerna bygger upp skålarnas struktur och hur lagren av papper nästan ser handlimmade ut.

Jag valde att arbeta med orange och gröna toner, precis som i verkliga pumpaskålar, men lät även några bilder bli mer experimentella – som om silkespappret hade fått fria händer.

Det intressanta är att bilderna känns nästan lika levande som de riktiga pysslen jag gjort. Skillnaden är att här kan jag testa färg, form och detaljarbete utan att vänta på att limmet ska torka.

Digitalt halloweenpyssel med handgjord känsla av silkespapper

Att skapa pumpor i silkespapper och akrylmedium är ett roligt pyssel inför halloween. I Midjourney ville jag återskapa samma känsla av glädje och skaparlust som när man skapar för hand.

De digitala skålarna fick därför olika uttryck. Vissa med utskurna ansikten som på klassiska halloweenlyktor, andra med blad och rankor som mer för tankarna till höstdekorationer.

pyssel skålformad halloweenpumpa silkespapper skapad i midjourney — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Genom att kombinera digitalt bildskapande med min erfarenhet av analoga pysselmetoder kan jag bygga modeller som både inspirerar och fungerar som förlagor till verkliga kreationer.

Det är det jag tycker mest om med den här processen – att gränsen mellan idé, illustration och hantverk suddas ut.

Svampar i papier-maché – digitalt pyssel i härliga färger

Förra hösten började jag experimentera med mina första AI-pyssel i Midjourney. Något av det som tidigast växte fram var en serie färgglada svampar, nästan som flugsvampar – men med en lekfull twist.

Jag ville skapa något som såg ut som handgjort papier-maché. Det skulle ha samma glans, struktur och liv som silkespapper får när det lackas.

Resultatet blev dessa digitala svampmodeller som känns lika taktila som verkliga pyssel. Det var här någonstans jag insåg hur roligt det är att arbeta i gränslandet mellan idé och illustration, mellan fantasi och hantverk.

Papier-maché och silkespapper som digital inspiration

När jag började skapa mina höstsvampar i Midjourney var jag inspirerad av silkespapper, ett material jag ofta arbetat med i verkligheten. Det tunna pappret, som veckas, rivs och limmas lager på lager, har ett unikt sätt att fånga ljuset.

midjourney ai pyssel inspiration höstsvampar i härliga färger tips på papier mache — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Jag ville få samma känsla digitalt – en yta som ser skrynklig men ändå glansig ut, som om svamparna vore målade med lacklim. Midjourney tolkade min input på sitt sätt och resultatet blev svampar med pappersstruktur och färgskiftningar

De färgstarka hattarna med prickar och de gröna gräsbaserna fick mig att tänka på barndomens pysselbord, där fantasin fick styra mer än realismen.

Digitala flugsvampar som konstnärlig process

De här svamparna är ett exempel på hur ett motiv kan växa fram ur experiment utifrån tydliga prompter. Jag började med en promptskiss, i vilken jag ville återspegla känslan av höst, färg och glädje.

papperslera flugsvamp i olika färger pyssel jag gjort med hjälp av ai — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

I mina prompter är jag dessutom mån om att få med det slöjdade, som om man har skapande verkstad på riktigt. Efter att ha gått kreativa kurser i skaparverkstad har jag fått det som min ledstjärna även i det digitala skapandet.

Som synes blev resultatet digitala flugsvampar i konstnärlig papier-maché-stil – lika mycket bild- som inspirationsunderlag.

Sedan dess har jag fortsatt att utforska samma teknik i andra teman – se exempelvis mina pumpaskålar – men de här svamparna förblir en av mina favoritserier. I detta pyssel har nämligen experimentlustan fått styra och det är så jag allra helst arbetar.

När AI gör fastighetsbilder för snygga för att vara sanna

Tänk dig att du ser en fantastisk husbild i en mäklarannons online. Du klickar dig vidare, skrollar bland bilderna och häpnar över den vackra fastigheten.

Kanske börjar du rentav planera ett besök till visningen – eller till och med fundera på att lägga ett bud. Men när du väl kommer dit ser byggnaden inte alls ut som på bilden. Eller ännu värre: Du har redan bestämt dig för att köpa, utan att ha varit där.

AI-förbättrade fastighetsbilder – effektivt men vilseledande

I USA används allt oftare AI-upprustade fastighetsbilder. För mäklare och säljare är det både tids- och kostnadseffektivt. Enligt en artikel på CNBC kan AI-verktygen skapa förbättringar som i verkligheten skulle kosta upp mot 100 000 dollar – men dessa digitala ingrepp märks inte ut.

Homestyling och homestaging är i sig inget nytt. Under många år har mäklarfirmor anlitat inredningsproffs och fotografer för att skapa inspirerande visningsbilder som engagerar och lockar köpare. Syftet har varit att visa bostadens potential. Inte att ljuga, snarare att presentera den i sitt bästa ljus. Många gånger bokstavligt.

Skillnaden nu är att man med hjälp av AI-verktyg tar det ett steg längre. Verktygen kan lägga till nya fönster, förvandla golv, byta fasader eller skapa extra våningar som inte existerar. I vissa fall har trappor i bilderna lett ut i tomma intet, vilket förstås fått en hel del ögonbryn att skjuta i höjden. Gränsen mellan förbättring och förfalskning blir därför snabbt suddig.

Vad händer med förtroendet när bilden blir för bra?

Här uppstår den verkligt intressanta frågan: Vad gör detta med tilliten? Om du lockats av en bild och huset sedan inte alls ser ut så i verkligheten, känner du dig inte lurad då?

I längden riskerar denna typ av AI-retuschering att påverka förtroendet för hela fastighetsbranschen. Det handlar inte bara om att en bild förbättrats, utan om att förväntningarna har manipulerats. Köparen tror att de köper något som inte existerar och säljaren riskerar i sin tur att undergräva trovärdigheten i hela processen.

Även svenska medier har börjat uppmärksamma problemet. Omni rapporterar om växande kritik mot AI-förskönade husbilder i USA och beskriver hur digitala förbättringar gör det svårt för spekulanter att avgöra vad som är verkligt.

Digital homestyling – ett nytt ansvar för mäklarbranschen

Frågan är inte om tekniken ska användas, utan hur. AI-redigering kan vara ett effektivt verktyg för att visa en bostads potential – så länge transparensen finns där. En enkel märkning som AI-förbättrad bild skulle kunna räcka långt för att skapa förtroende.

I takt med att fler branscher börjar använda AI-verktyg för att skapa marknadsföringsmaterial uppstår ett nytt etiskt ansvar. För hur mycket får man egentligen ändra på verkligheten innan bilden blir en lögn?

Den senaste veckan har en liknande problematik belysts inom reklam för biståndsorganisationer, som i allt större utsträckning marknadsför vad Omni benämner ”fattigdomsporr” i form av AI-genererade bilder.

Här kan du ta del av artiklarna om digital homestyling på CNBC och Omni:

https://www.cnbc.com/2025/10/09/homeowners-stage-house-home-for-sale-real-estate-ai.html
https://omni.se/kritiken-hus-forskonas-med-ai-vilseledande/a/MnMXnJ

Teddybjörn som popkonst – digitalt i tusch och akvarell

I mina digitala konstexperiment ville jag se hur långt jag kunde föra samman färg, form och känsla. Resultatet blev teddybjörnar i popkonststil, skapade i Midjourney med inspiration från tusch och akvarell (favoritmaterial i mitt analoga skapande).

Jag ville undersöka hur det handgjorda uttrycket kunde möta det digitala – hur man kan få en bild att kännas målad trots att den är skapad med hjälp av AI.

Det blev en samling knalliga nallebjörnar med hjärtan, stjärnor och lekfulla kontraster – bilder som väcker barndomsminnen och bjuder in till konstnärlig tolkning. Björnarna gjorde jag inför nallens dag förra året, även i år är jag lika förtjust i dem.

Nalle i tusch och akvarell – ett lekfullt experiment

Jag utgick från tanken att kombinera två klassiska tekniker: Tuschens tydliga svarta linjer och akvarellens flödande färg. I Midjourney fick jag pröva mig fram tills jag hittade balansen mellan struktur och spontanitet.

måla nallebjörn i pop art stil bildgenering midjourney — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Linjerna ger nallen form, medan färgerna skapar liv och rörelse. Det som uppstår däremellan känns nästan handmålat, som om penseln fortfarande lämnat sitt avtryck i ytan.

Färgglada nallar tolkade i stilen popkonst

Popkonst har länge lockat mig. Stilen förenar det vardagliga med det konstnärliga, det enkla med det storslagna. Därför kändes det naturligt att låta nallen bli mitt popkonstmotiv.

Genom att arbeta med starka kontraster och mättade färger fick varje nalle sin egen personlighet. Vissa blev varma och mjuka, andra mer uttrycksfulla och grafiska.

Nallebjörn som symbol för trygghet och skaparglädje

Det finns något djupt mänskligt i nallebjörnen som motiv. Den står för trygghet, barndom och omtanke. I det här digitala experimentet ville jag låta nallen bli en symbol för glädje och färg.

vattenfärg svart tusch teddybjörn hjärtan stjärnor popkonst målning inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Varje bild fick sitt eget uttryck. Alla bär dock samma kärna: En leende teddybjörn med ett stort hjärta. Det är enkelt men starkt – och just därför fungerar det så bra som konst.

Teddybjörnar som digital konst med handens närvaro

När jag skapade dessa teddybjörnar i tusch- och akvarellstil insåg jag hur lätt det är att känna värmen i något digitalt – när man arbetar med omsorg, vill säga! Midjourney lyckades fånga färgens skiktningar och tuschens svarta tyngd.

Det intressanta är att nallarna inte känns som AI-bilder, utan som målningar någon kunde ha gjort vid ett riktigt bord med pensel och vatten.

Det är just den känslan – när något digitalt ändå bär handens närvaro – som gör att jag fortsätter att experimentera. Dessa nallebjörnar påminner mig om att konst handlar om uttryck, oavsett verktyg.

Nallebjörnar av toarullar – digitalt pyssel med papperskänsla

Inför nallens dag förra året ville jag skapa något som fångade det där varma och nostalgiska i ett klassiskt barnpyssel. Jag tänkte på toarullar, saxar och limstift – och på den där stunden när en enkel rulle plötsligt får liv och blir till en nallebjörn.

Men den här gången ville jag se hur långt det gick att komma digitalt. Kunde Midjourney gestalta ett papperspyssel med samma mjukhet och lekfullhet som något man skapar för hand? Resultatet blev små nallebjörnar i kartong och papper. Digitala, men med en tydlig känsla av verklig struktur.

Toarullepyssel med nallebjörnar som digitalt experiment

Jag började med att utforska hur AI kan efterlikna material. En toarulle har en egen ton och textur – lite skrovlig, ibland fläckig, med små veck som bara syns i visst ljus. Det var just den känslan jag ville fånga.

nallebjörn i papper digitalt pyssel med toarulle och kartong — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

När jag såg de första bilderna växa fram insåg jag att Midjourney inte bara kunde efterlikna formerna, utan också känslan av handarbete. Figurerna såg ut att vara byggda med kartong, lim och tålamod. Ögonen fick uttryck, kinderna blev runda och vänliga, och hela nallen fick den där härliga värmen som gör toarullepyssel så charmiga.

Pappersnallar som startpunkt för nya idéer till skapande

Det var bland annat de här digitala nallebjörnarna som fick mig att börja se Midjourney som ett verktyg för idéutveckling i pyssel. En bild kan vara som en skiss, ett sätt att testa färger, proportioner och uttryck innan man tar fram saxen.

Jag började fundera på hur barn eller pedagoger skulle kunna använda sådana här modeller som inspirationsbilder inför ett faktiskt pyssel. Man kan studera formerna och färgerna i figuren och sedan skapa sin egen version av nallen i kartong, papper eller återvunnet material.

Digitalt pyssel med nalletema som väcker skaparlust

Det jag tycker mest om med just nallarna är hur de visar att AI och handgjort skapande kan mötas i samma anda av lekfullhet. Midjourney lyckas återge det där mjuka i papprets struktur, ljuset som faller mot rundade former och den enkla glädjen i ett vänligt ansikte.

skapa en teddybjörn i papper rulle inspiration digitalt pyssel — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

För mig handlar det inte om att ersätta pysslet, utan om att väcka idéer. Att se en digital nallebjörn kan inspirera till att faktiskt sätta sig ner vid bordet och skapa sin egen. Och självklart med en egen liten knorr på den klassiska teddybjörnen!

Dålig input ger sämre output – och hjärnröta i språkmodeller

Jag måste tipsa om Omnis AI-bevakning. Oftast flera gånger varje dag sammanfattar de nyhetsläget kring nya upptäckter och händelser inom fältet. Och det händer mycket! Jag använder de här notiserna som hjälp när jag navigerar mig fram i det föränderliga landskapet och försöker förstå hur AI-utvecklingen påverkar min vardag som digital skribent och kreatör.

I dag berättar Omni om ny forskning kring hjärnröta – på engelska brain rot – i språkmodeller. Rapporten som nämns i artikeln är ännu inte kollegialt granskad, men den tycks peka på något som många som arbetar nära språket nog anat: Att dålig input ger sämre output. Och här är jag inte förvånad. Inte alls, faktiskt.

Språkmodeller har ju inte uppstått ur intet. De har vuxit fram ur en enorm textmassa, skapad och sammanställd av människor – allt från journalister, forskare och professionella skribenter till AI-tränare och lingvister som matat in och kvalitetsgranskat text. Men basen är också ojämn, just för att AI-verktyg och lekmän har bidragit med stora mängder material (många gånger omedvetet). Det är i sig inget negativt, men det påverkar nivån. När grundkvaliteten i en så omfattande corpus varierar kraftigt är det logiskt att även modellernas resonemang blir ojämna.

Som Omni-artikeln lyfter tränades modellerna i studien på ”viralt, trivialt och sensationellt innehåll”. Ju sämre kvalitet på detta, desto sämre blev också resonemangen. Den slutsatsen känns på ett sätt självklar, men blir samtidigt en påminnelse om hur beroende språkmodellerna är av den mänskliga textproduktionens kvalitet och balans.

Omni-artikeln drar också en intressant parallell till människans lärande. Fenomenet hjärnröta tycks nämligen inte bara gälla språkmodeller, utan även oss själva när vi mestadels exponeras för innehåll av låg kvalitet online. Det påverkar hur vi resonerar, vilka slutsatser vi drar och hur vi förstår världen.

Här kan du ta del av artikeln på Omni och av den forskarartikel som sannolikt ska genomgå en kollegial granskning framöver:

https://omni.se/forskning-ai-far-hjarnrota-precis-som-manniskor/a/o3d1oK
https://arxiv.org/abs/2510.13928

Har inte AI-texter ett nästan komiskt behov av en slutkläm?

Det är något nästan komiskt med hur vissa AI-texter vill knyta ihop varje tanke med en perfekt formulerad sensmoral. Du vet de där meningarna som avslutar varje stycke med något i stil med och det visar hur viktigt det är att vi fortsätter utvecklas som människor.

Första gången känns det fint. Andra gången lite väntat. Tredje gången börjar man ana mönstret – och fjärde gången hör man nästan hur maskinen applåderar sig själv.

Perfektionens frestelse i skrivandet

Jag märker det särskilt tydligt när jag själv ber AI om hjälp i skrivprocessen. Verktygen har utvecklats till att bli otroligt skickliga på att sammanfatta, formulera klokheter och avsluta med eftertryck.

Mycket låter ju bra – för bra ibland. För när varje stycke avslutas lika perfekt som en skoluppsats med högsta betyg händer något med textens rytm. Den blir för slät. För välmenande. För färdig.

Och kanske är det just ”färdigheten” som blir problemet. När allt har rundats av och alla trådar knutits ihop finns inte längre något kvar att fundera över. Det blir som en samtalspartner som hela tiden vill få sista ordet – och efter ett tag blir det ganska tröttsamt att lyssna.

Låt texten få sin andning tillbaka

Skrivandet mår bra av det oförutsägbara. Av meningar som inte alltid vet vart de är på väg, av tankar som hittar omvägar innan de landar. Det är i bruset mellan meningarna som det mänskliga uppstår.

AI-verktyg är förstås till stor hjälp när tankarna redan är formulerade och strukturen sitter.

De kan öppna vägar, påskynda. De kan till och med rädda en text ur stillestånd. Men när varje stycke får sin egen lilla slutkläm lämnar rytmen inget andrum till eftertanke.

Ge läsaren utrymme att tänka vidare

Jag tror att en av de finaste gåvorna man kan ge läsaren är möjligheten att tänka vidare. En text behöver inte alltid leverera en slutsats, ett svar eller en lärdom. Det räcker ofta med att väcka något. Kanske en tanke eller en känsla? Eller en association?

Det gäller också de enkla blogginläggen, de som inte försöker vara mer än vad de är. En reflektion, en stund i skrivandet. De kan ändå beröra och kanske just för att de inte försöker förklara allt. När man lämnar plats för läsaren väcks texten till liv.

Du får inte bättre resultat än din kunskap – inte ens med AI

Det är lätt att tro att tekniken löser allt. Att det bara handlar om rätt verktyg, rätt program, rätt kommandon – och sedan är det klart. Men det märkliga är att ju mer jag arbetar med generativ AI, desto tydligare blir något som egentligen inte är särskilt nytt: Du får aldrig bättre resultat än din förståelse för det du försöker skapa.

Det gäller text. Det gäller bild. Det gäller strategi, tonalitet och berättande. AI kan förvisso generera snabbt – men det är du som står för riktningen. Och om den saknas märks det direkt. För en lös tanke ger ett löst resultat. En vag idé blir till en vag utformning, hur avancerat systemet än är.

Det är inte AI som tänker – det är du

Det kan vara frestande att lita på automatiseringen. Att luta sig mot att ”det löser sig i prompten” eller ”jag kan alltid justera senare”. Men utan en grundläggande förståelse för vad som krävs – vare sig det handlar om färglära, komposition eller storytelling – blir det hela ihåligt och ofärdigt.

Jag märker det tydligt när jag hjälper andra och ibland också i mitt eget arbete. När jag själv är otydlig i vad jag vill blir AI bara en spegel av det. Den återger bristen, förstärker osäkerheten, formar något som kanske ser okej ut men som saknar riktning och kärna.

Men när jag däremot har gjort jobbet först – det professionella förarbetet – då kan AI verkligen förlänga det jag redan kan. Då blir det ett samarbete, inte en ersättning. Då är det min kunskap som leder och tekniken som hänger med.

Det är en påminnelse jag gärna bär med mig: AI gör inte jobbet åt dig. Den gör det bara med dig, om du är tydlig nog.

Och precis som med allt annat kreativt arbete gäller fortfarande kvalitet in – kvalitet ut.