använda SEO – S M Jönsson

Effektivitet möter omsorg: AI, tempo och mänskligt skrivande

Inom SEO-världen pratas det som vanligt om effektivitet. Hur många texter kan du producera per vecka? Hur snabbt indexeras de? Hur snabbt börjar de ranka?

Det är rimliga frågor. Som sajtägare med flera aktiva bloggar vet jag att tempot är avgörande – om andra publicerar fem texter medan jag hinner med en halkar jag efter. Det är bara så verkligheten ser ut.

Men det jag tycker är fascinerande är att snabbhet och kvalitet inte längre behöver stå i motsats till varandra. Tvärtom, faktiskt. Med rätt förberedelser, kunskap och verktyg går det att skriva snabbt och ändå värna läsarens upplevelse.

Att låta verktyget bli en del av hantverket

Jag har märkt det särskilt tydligt i de inspirerande guiderna jag skriver för mina bloggar om teman som pyssel, inredning och temadagar. Vanligen börjar jag i änden att jag uppfinner själva idén, bygger stolpar, planerar rubriker och vet ungefär var texten ska landa. Först därefter kliver AI-verktyget in. Det är där tempot förändras.

När jag använder ChatGPT för att utveckla stycken, bygga övergångar eller formulera förslag händer något med effektiviteten. Processen går snabbare, men på ett sätt som fortfarande känns mänskligt eftersom jag hela tiden har kontroll över textens ton, rytm och syfte. Sedan lägger jag min redaktörshand över alltihop och då blir det så begripligt plötsligt.

AI kan ge fart, men människan ger form.

När snabbheten visar sin egen kvalitet

Det intressanta är att just de texter där jag använt AI på det här sättet ofta rankar snabbare än allt annat. Jag kan publicera en pysselguide en dag och se den i sökresultatet nästa morgon. Den syns i AI-översikter, får länkar och drar trafik, ibland redan inom ett dygn. Och det här är inte tillfälligheter – det sker upprepade gånger.

Kanske är det så att texterna uppfyller Googles önskan om hjälpsamt innehåll på ett intuitivt sätt. Perfekta eller inte, kanske ger de ändå (mer)värde snabbt. De är konkreta, tydliga och mänskligt redigerade. Kanske känner algoritmerna av den där omsorgen bakom orden, även när produktionen varit effektiv?

Att skriva snabbt utan att förlora fokus

Jag tror att det är just i den här balansen som något nytt händer.
När vi använder AI för att frigöra tid – inte för att slippa tänka, utan för att hinna tänka mer och dessutom mer fokuserat – får skrivandet en annan rytm. Man vågar experimentera. Man vågar skapa mer just för att grunden är trygg.

Effektivitet handlar inte bara om tempo, utan om att lära känna sina egna processer. Hur mycket kan jag förbereda innan jag skriver? Hur mycket kan jag lita på mitt språk och min röst? När jag låter verktyget bli en samarbetspartner i stället för en genväg blir resultatet både snabbare och starkare.

När tempo och omsorg går hand i hand

Jag tror att framtidens skribenter kommer att bedömas inte efter hur manuellt de arbetar, utan hur väl de lyckas balansera tempo och kvalitet. Det mänskliga avslöjas inte längre bara i stilen, utan i hur man använder sina verktyg.

Effektivitet är inte nödvändigtvis fiende till hantverket – den är en ny dimension av det. Och när omsorg och tempo möts, då händer något. Texter börjar leva i sökresultaten. Hur länge kommer de vara livaktiga och kommer de växa? Det kan bara framtiden utvisa.

SEO är inte en enda metod – det är olika sätt att tänka och arbeta

Underrubriken skulle kunna lyda så här: Om varför sökord och E-E-A-T bara är början på ett mycket rikare fält.

Jag sitter just nu med ett kunduppdrag där sökorden ska användas med nästan kirurgisk precision. Det finns en mall, tydliga instruktioner och ett procentuellt krav på mellan 0,5 och 1,5 procent i densitet.

Sökorden ska upprepas i ungefär samma ordning, med små variationer. Jag kan nästan höra algoritmen andas i takt med texten. Och även om jag gärna hade skrivit på ett friare sätt är det inte min roll att ifrågasätta – jag skriver som kunden vill.

Men samtidigt fascineras jag. SEO är ett område där alla har sin egen tolkning. Typ. Det finns riktlinjer och algoritmer, men lika många praktiker som det finns skribenter. Och kanske är det just det som gör fältet så levande – det är inte en metod, utan snarare tusen små sätt att tänka och arbeta.

SEO – ett fält med tusen små skolor

Det är svårt att hitta en annan del av den icke-skönlitterära skrivbranschen som rymmer lika många metoder som SEO. Jag hänger själv en del i SEO-forum och diskussionstrådar och slås ofta av hur olika arbetssätten är. En del skribenter mäter varje ord, andra går mer på känsla. Vissa svär vid verktyg som SurferSEO, andra litar på sin egen erfarenhet och språkkänsla.

Och ändå fungerar det.

Det som gör SEO-fältet så intressant är att det går att mäta, men inte att standardisera. En text som rankar högt på en sajt kan falla platt på en annan. Två skribenter kan skriva utifrån samma sökfraser men ändå skapa helt olika resultat. Det finns ingen universell mall för framgång. Det är kanske därför SEO ibland känns mer som ett hantverk än en vetenskap.

Keyword stuffing – ett arv som fortfarande lever

Kunduppdraget jag arbetar med nu är ett bra exempel. Där ska sökorden, eller nyckelorden, placeras exakt rätt antal gånger, i bestämda mellanrum. Jag följer instruktionerna noggrant, men känner hur språket ibland tappar rytmen. Det blir lite stelt, lite övertydligt.

För mig, som jobbar mycket med inspirerande texter, känns det som att dra i handbromsen. Jag vill att språket ska andas, flöda, leva. Men samtidigt vet jag att den här kunden har en beprövad modell som fungerar för just deras nisch. Deras metod är inte fel – bara annan än min och varför skulle jag inte kunna göra båda?

Och det är här kontrasten blir så tydlig. I SEO-världen kan nämligen två motsatta principer existera sida vid sida. Ibland får man hoppa på ett tåg, ibland ett annat. Livet som SEO-skribent blir åtminstone aldrig tråkigt i den aspekten!

Vi pratar ofta om att keyword stuffing är föråldrat och på många sätt är det sant. För mycket upprepning gör texten svår att läsa och signalerar låg kvalitet. Men samtidigt vet alla som arbetar praktiskt med SEO att vissa sidor fortfarande rankar förvånansvärt bra trots att de är just överoptimerade.

Det är det paradoxala i SEO. Reglerna gäller – tills de inte gör det och man därmed måste tänka om.

E-E-A-T som ett paraply för olika aspekter

Under de senaste åren har Google lagt allt större vikt vid E-E-A-T – Experience, Expertise, Authoritativeness och Trustworthiness. Det är egentligen inte en mall, utan ett tankesätt. En påminnelse om att texter behöver ha substans, erfarenhet och inge förtroende.

Men även här finns utrymme för tolkning.

Vissa skribenter betonar Experience – att tala med en egen röst, att visa personlig erfarenhet. Andra fokuserar på Expertise eller Authoritativeness och bygger sina texter runt starka källor, länkar och faktastöd. En del lyfter fram Trustworthiness som den verkliga nyckeln, vilket kan innebära att skapa innehåll som känns äkta och transparent.

För egen del upplever jag att det bästa resultatet uppstår i balansen. En text behöver både det personliga och det trovärdiga. Den ska låta mänsklig, men ändå hålla för granskning. Och egentligen är ju E-E-A-T ett möte mellan dessa aspekter, och i förlängningen delar som främjar varandra.

Det är också därför jag gillar att arbeta i gränslandet mellan redaktionellt inspirerade upplägg och SEO-styrt innehåll – där strukturen är tydlig, informationen håller och språket lever.

Den semantiska friheten – när Google blir mänskligare

En annan aspekt som gör SEO-fältet så spännande just nu är hur mycket semantiken har förändrats.

För bara några år sedan behövde man använda exakta sökord om och om igen för att Google skulle förstå sammanhanget. I dag räcker det med variationer, synonymer och närliggande begrepp. Google har blivit bättre på att förstå mening snarare än matchning.

Det betyder att skribenter i dag har större frihet än tidigare. Man kan skriva naturligare, låta språket ta plats och ändå uppnå samma – om inte bättre – SEO-effekt.

Jag tycker det är en befrielse. För det innebär att en bra text fortfarande är en bra text, även inom SEO. Om texten är tydlig, relevant och engagerande kommer algoritmen att förstå den med eller utan nyckelord som upprepas till punkt och pricka i enlighet med en förutbestämd procentsats.

SEO som ett mänskligt språk för människor

I grunden handlar SEO om språk och språk är levande.

Det som fungerar för en sajt eller bransch kan vara meningslöst för en annan. En reseblogg kräver andra rytmer än en teknisk guide. En pysselsajt talar till läsaren på ett annat sätt än en nyhetssida.

Jag har kommit att se SEO som ett slags språkekologi. Alla delar hänger ihop – från struktur och sökfraser till ton och berättelse. Och inom det systemet finns utrymme för variation, nyanser och till och med motsägelser.

För mig är det det som gör fältet så lockande. Det finns ingen slutgiltig formel, bara ständiga försök att hitta en balans mellan algoritmens logik och läsarens upplevelse.

En öppen disciplin i ständig rörelse

SEO är ibland beskrivet som tekniskt, men jag upplever det som något djupt mänskligt. Det kräver intuition, lyhördhet och en känsla för språkets rörelse.

När jag arbetar med texter som ska ranka handlar det lika mycket om att förstå läsarens behov som att förstå Googles signaler. Det är egentligen samma sak: Båda försöker tolka mening, sammanhang och relevans.

Så även om jag just nu sitter och skriver enligt en bestämd nyckelordsmall tänker jag på allt det andra som pågår parallellt, nämligen på kreativiteten, semantiken, rytmen. För SEO är inte bara en enda metod. Det är ett ständigt samtal – mellan människa, språk och maskin.

En bra text är fortfarande en bra text – med eller utan AI

Jag har skrivit professionellt i många år och arbetat med AI i textproduktion sedan det blev möjligt för mig att göra det med bibehållen kvalitet. Ändå landar jag alltid i samma tanke: En bra text är fortfarande en bra text – oavsett vem, eller vad, som har skrivit den. Det låter nästan banalt, men i en tid när allt fler låter AI skriva åt dem tycker jag att det är en tanke värd att stanna upp vid.

Vad som gör en text bra handlar om mer än språk

Vi pratar mycket om AI just nu. Om hur snabbt det går, hur avancerade modellerna blir och hur de kan spara tid. Men när jag sitter och redigerar texter, och det vare sig jag själv skrivit dem eller använt ett verktyg som hjälp, återkommer jag till samma fråga: Vad är egentligen en bra text?

För mig handlar det inte bara om att texten är korrekt, felfri eller stilistiskt imponerande. Det handlar om upplevelsen för den som läser. En bra text bär, håller, förklarar och leder vidare. Den har en struktur som gör att läsaren känner sig trygg, att hen vet var hen befinner sig, vart hen är på väg och varför hen ska bry sig.

Här skiljer sig inte mänskligt skrivande från AI-skrivande. Vare sig du själv eller en maskin skriver texten behöver läsaren en logisk väg att följa. Och det är just där den mänskliga kunskapen fortfarande är ovärderlig.

Struktur, rytm och relevans – grunden i all bra text

Jag har arbetat mycket med SEO-anpassade artiklar och innehåll online och oavsett plattform är mönstret samma. Texter som följer en tydlig struktur fungerar bättre. Det är inte en slump. Det är en konsekvens av hur vi människor faktiskt läser på nätet.

Vi söker efter rytm, efter logiska steg, efter en berättelse som känns begriplig. När en text saknar riktning – när den är för rörig, för otydlig eller för platt – tappar vi intresset. Det har inte med teknik att göra, utan med vår egen uppmärksamhet och förmåga att läsa mellan raderna.

Det här är också grunden i hur jag själv närmar mig AI-skrivande. Jag börjar inte med verktyget, utan med definitionen av vad en bra text är i just det här sammanhanget. Ska texten informera, inspirera eller övertyga? Vilken känsla ska läsaren lämnas med? När jag vet det kan jag låta AI-verktyget hjälpa till att bygga texten utifrån min egen formel.

Och om jag inte riktigt vet, då får jag helt enkelt börja bena ut det genom att ställa relevanta frågor med hjälp av verktyget.

AI som verktyg för att forma – inte ersätta – berättelsen

AI är ett verktyg. Ett kraftfullt sådant, men fortfarande bara ett verktyg. Det kan hjälpa mig att hitta formuleringar, att bearbeta struktur, att komma vidare i en idé – men det kan inte avgöra vad som är viktigt. Det kan inte känna rytmen i språket, den där tysta förståelsen för när en mening ska stanna eller andas.

Jag tror att många som arbetar med text känner igen den där känslan att man vet när något sitter. Det handlar inte om att texten är perfekt, utan om att den har puls i ord och mening. Därför måste jag som skribent fortfarande vara den som sätter tonen, väljer riktningen och formar helheten.

När jag använder AI i mitt arbete gör jag det med en tydlig tanke om vad jag vill uppnå. Jag talar om för verktyget hur texten ska byggas, inte tvärtom. Skriver jag själv? Promptar jag mest? En blandning och mest av allt intar jag en form av redaktörsroll, där jag har det sista ordet.

E-E-A-T och läsarens förtroende

Inom SEO pratar man numera om Googles E-E-A-T-principer – Experience, Expertise, Authoritativeness och Trustworthiness. Det handlar om att visa erfarenhet, expertis, auktoritet och trovärdighet.

vad gör en text bra kan skriva med ai reflektion och guide — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Det intressanta är att de här kriterierna inte bara gynnar algoritmer, utan också människor. En text som genomsyras av verklig erfarenhet, som visar kunskap och inger förtroende, är en bättre text. Vi känner det direkt.

Jag tycker att det här är ett bra exempel på hur teknik och mänsklig förståelse möts. AI kan skapa strukturen, men du måste själv stå för erfarenheten, kunskapen och trovärdigheten. Det är fortfarande du som avgör vad läsaren får med sig.

Mellanmänsklig förståelse kan inte simuleras

Det som fascinerar mig är hur vissa saker fortfarande inte går att återskapa digitalt. Det handlar om det mellanmänskliga – tonen, rytmen, den där diskreta närvaron i texten som gör att du känner dig sedd som läsare.

En AI kan lära sig hur människor brukar uttrycka sig, men inte varför. Den kan efterlikna språk, men inte uppsåt. Den kan skriva en mening som låter mänsklig, men den vet inte vad det innebär att verkligen beröra.

Samtidigt slås jag ofta av hur snabbt den här gränsen förskjuts. Varje gång jag säger att något inte går att återskapa digitalt tar AI-verktygen ett nytt steg framåt. Plötsligt kan de göra just det jag sa att de inte kunde. Det är som att delta i ett pågående samtal mellan människa och maskin – ett samtal där båda lär sig av varandra.

Och det är just det som gör verktyg som ChatGPT så intressanta. De låter mig arbeta mig framåt mot en lösning. Jag kan ställa frågor som Vad är en bra text? och steg för steg bena ut svaret, formulera tankar, testa resonemang och se olika perspektiv. Det betyder inte att AI ersätter mänskligt omdöme – tvärtom. Omdömet blir ännu viktigare. Det är fortfarande jag som avgör vad som är klokt, sant eller värt att berättas.

Att skriva med AI kräver mer – inte mindre – kunskap

Jag brukar säga att AI inte gör oss mindre ansvariga som skribenter. Tvärtom. Det kräver mer av oss. Vi måste veta vad vi gör, varför vi gör det och hur vi vill att resultatet ska se ut. Och vi måste ta ansvar för vad vi lämnar ifrån oss i termer av innehåll och budskap.

Att kunna skriva bra har aldrig varit en slump. Det kräver erfarenhet, språkmedvetenhet och en förståelse för hur läsaren tar till sig text. Den som saknar den grunden kommer inte få verklig hjälp av AI-verktyg. Snarare kommer svagheterna bli ännu tydligare. Och samma i fallet med stora kunskapsluckor.

Men för den som har grunden – som vet vad en bra text är, varför den fungerar och som dessutom har en kunskapsgrund – öppnar AI stora möjligheter. Det blir ett sätt att arbeta smartare, snabbare och mer experimentellt, utan att förlora det mänskliga i processen.

En bra text kommer alltid märkas

Jag tror inte att framtiden handlar om att välja mellan människa och maskin. Jag tror att det handlar om samspel. Vi kommer att skriva på nya sätt, men kvaliteten kommer alltid märkas. En bra text är en bra text – med eller utan AI.