För ett tag sedan läste jag ett kort men intressant inlägg i en av kreatörsgrupperna på Facebook. Någon skrev att allt som designas i Canva ”ser ut som Canva”. Det här blev som en uppenbarelse för mig, någon som satte ord på något jag tänkt men inte förstått fullt ut.
Jag älskar Canva, verkligen. Det är snabbt, intuitivt och nästan omöjligt att misslyckas i. Ändå kände jag igen mig i det där påståendet. Det finns något i linjerna, färgerna och rytmen som gör att många Canva-designer känns lite likadana.
Och kanske har allt detta mindre att göra med stil än med hur vi skapar när gränssnittet uppmuntrar till att klicka, dra och släppa.
När enkelheten i Canva styr processen
Canva har gjort grafisk design tillgänglig för alla. Det är dess stora styrka. Men tillgängligheten påverkar också beteendet. När allt finns nära till hands – färdiga layouter, symboler, typsnitt och bakgrunder – är det lätt att fastna i det som redan finns rakt framför näsan.
I stället för att planera ett uttryck från grunden börjar man snabbt arrangera element på ytan. Designen växer fram genom klick snarare än genom idé. Det är inte fel, men det gör något med resultatet. Det blir snabbt prydligt, fungerande och klart – men ibland också lite platt. Ska jag vara riktigt ärlig? Ibland även lite klippt och klistrat.
En aha-upplevelse om något jag redan tänkt
Det var därför det där Facebook-inlägget fick mig att stanna upp. Jag har tänkt i liknande banor många gånger men aldrig riktigt formulerat det till en klar tanke. Hur vissa affischer, inlägg eller presentationer ser ”för Canva” ut, utan att något egentligen är dåligt med dem.
Många gånger har jag slagits av hur designprojekten saknar sammanhållning, som om delarna inte riktigt hör ihop. Och det är kanske inte så konstigt. När designprocessen utgår från att flytta objekt med musen är det lätt att just börja klippa och klistra. Resultatet blir ofta snyggt men känns ibland mer monterat än skapat.
När klicka-dra-och-släpp blir arbetssätt
Canvas användargränssnitt är briljant i sin enkelhet. Men just därför påverkar det också hur vi tänker. Att kunna dra in en form, testa en färg och lägga till en text på ett ögonblick gör designen reaktiv.
I sin tur medför det att man svarar på vad man ser i stunden i stället för att bygga upp en struktur. Det är som att arbeta med pusselbitar utan att först se bilden på kartongen. Mycket av det som görs i Canva får därför ett visst klippt-och-klistrat-utseende.
Bryt mallen genom experiment, inte verktyget
Canva i sig är nog inte problemet. Problemet uppstår antagligen när vi låter verktyget styra vägen snarare än tanken. Mallarna är tänkta som stöd, inte som slutprodukter.
Den som börjar i en mall riskerar att fastna i dess logik. Den som däremot använder mallen som skiss kan skapa något eget. Det handlar om att våga tänja på proportioner, flytta element, byta ut typsnitt och skapa friktion där allt känns för färdigt.
Ofta är det just den lilla skevheten som gör något levande, tänker jag.
5 sätt att göra Canva till ditt eget
Så hur blir Canva en plats för skapande snarare än ett digitalt pysselbord där man mest klipper och klistrar? Nedanför följer fem förslag utan exakta pekpinnar:
- Utgå från eget bildmaterial. Canva blir mest generiskt när allt kommer från samma bibliotek. Egna bilder, illustrationer eller texturer gör direkt skillnad.
- Skapa egna färgpaletter. De förvalda kombinationerna är snygga men förutsägbara. Hämta färger från fotografier, målningar eller naturliga miljöer.
- Bygg vidare på en mall. Använd mallar som startpunkt men forma om dem. Flytta, skala, byt riktning.
- Låt texten styra formen. Canva uppmuntrar till symmetri, men ibland vinner designen på att avvika från rutnätet. (Eller inte! Du får helt enkelt prova dig fram.)
- Blanda material från olika källor. Egna foton, AI-genererade detaljer eller digitalt illustrerade element ger ett mer personligt intryck.
När perfektionen i designen blir tråkig
Canva älskar ordning. Alla bitar faller på plats, linjerna blir exakta och mellanrummen matematiskt korrekta. Det är befriande – men också lite farligt. För balans är inte alltid samma som liv.
Ibland behöver designen en liten förskjutning, något som stör ögat, något som avslöjar handen bakom arbetet. Det är i den rörelsen mellan precision och slump som uttrycket får sin personlighet.
Det lilla extra som avslöjar designomsorg
I slutänden är det omsorgen som gör skillnaden. Två designer kan vara nästan identiska, men bara den ena känns genomarbetad.
Kanske är det en nyans i färgen, ett typsnitt som fått andas lite mer eller en bild som bytts ut för att bättre spegla tonen? Sådant syns inte alltid. Det känns dock. Och det är det som förvandlar en snabb layout till en medveten design.
Canva har verktyget – men du har blicken
Canva är gjort för att göra allt enkelt. Men enkelhet betyder inte att man måste stanna vid det enkla. När du går in med en tydlig tanke – vad du vill uttrycka, vilken känsla du vill skapa – blir verktyget ett stöd i stället för en begränsning.
Det krävs inte mer tid, bara mer medvetenhet. Det är fortfarande du som avgör var balansen ska ligga mellan hastighet och hantverk.
Skapa medvetet, inte automatiskt i Canva
Så ja, det finns något med Canva. Inte en egen estetik, men ett arbetssätt som sätter sin prägel på resultatet. Den klicka-dra-och-släpp-logik som gör programmet så användarvänligt kan också göra uttrycket splittrat om man inte stannar upp.
Verktyg kan hjälpa oss skapa snabbare, men de kan aldrig ersätta den blick som ser skillnaden mellan en bra design och en mindre lyckad sådan. Canva är en fantastisk resurs. Originalitet kräver dock fortfarande något mer än ett bibliotek av möjligheter.
Och här ligger verktygets verkliga potential, för sällan har det väl varit så enkelt att experimentera fram olika stilar i ett designprogram?
