Det har blivit allt vanligare att kunder efterfrågar 100 % mänskligt skrivna texter. Det står uttryckligen i arbetsbeskrivningar, ibland i versaler. Och jag förstår det – det handlar om tillit. Men samtidigt säger det något om hur snabbt vårt skrivande har förändrats. För bara två år sedan behövde man inte ens nämna det.
En ny verklighet för skribenter
Jag arbetar som SEO- och innehållsskribent och skriver för olika kunder, ibland med färdiga mallar och ibland med stor frihet. Oavsett uppdrag är texterna jag levererar skrivna av mig – på riktigt. Men på senare tid har jag märkt en förändring i hur uppdragen formuleras.
På plattformar som Upwork står det nu ofta uttryckligen The content must be 100 % human-written. I will check with AI-detection tools.
Det är nästan lite ironiskt. Jag som alltid skrivit manuellt för mina kunder, utan genvägar, måste plötsligt kunna bevisa att jag skriver på riktigt.
Det här är något helt nytt. För två år sedan var det fortfarande lätt att se skillnad på mänskligt och AI-genererat språk. Men utvecklingen har gått så snabbt att skillnaderna ibland är omärkliga. En väl tränad modell kan följa ton, stil, rytm och SEO-struktur så nära det mänskliga att gränsen suddas ut.
Och det är där det blir riktigt intressant.
AI-verktygen lär sig av oss
Jag använder själv AI-verktyg, särskilt ChatGPT, i delar av mitt kreativa arbete. Inte för att skriva åt mig, utan för att tänka och arbeta i samspel med mig. Under den tid jag använt det har jag sett hur snabbt det lärt sig de bästa skrivpraktikerna inom SEO och content marketing.
Det kan föreslå rubrikstrukturer som följer Googles E-E-A-T-principer, formulera texter som passar läsmönster på webben och skapa sammanhang som känns helt naturliga. Verktyget har blivit bättre på att förstå både vad som gör en text bra och hur den bör presenteras.
Men vad händer när maskinen börjar skriva på ett sätt som ligger så nära det mänskliga att vi inte längre kan avgöra skillnaden? Om både människa och maskin skriver bra – vem behöver då bevisa vad?
När tillit blir en mätbar faktor
Jag tror att det vi ser nu är en övergångsperiod, där tillit blivit en central valuta. Förr räckte det att leverera bra texter. I dag måste man dessutom visa hur man gör det.
Kunden vill inte bli lurad. Och det är förståeligt. Det finns säkert skribenter som använder AI-verktyg oreflekterat, utan att redigera eller bearbeta resultatet. Men för de flesta av oss handlar det inte om att ersätta vårt skrivande, utan om att förbättra processen.
Trots det lever vi i en tid där bevisbördan för mänsklighet plötsligt hamnat på skribenten. Det kan nästan kännas paradoxalt. Jag skriver en text helt själv, men om jag inte bevisar det kan den ändå antas vara AI-genererad.
Människa, maskin och trovärdighet
Jag tänker ibland på att trovärdighet – eller Trustworthiness, som det heter i E-E-A-T – alltid har varit kärnan i bra SEO-skrivande. Det handlar inte bara om fakta, utan om känslan av autenticitet.
Men i dag har autenticitet fått en ny dimension. Det handlar inte längre bara om att texten känns äkta, utan om att den är äkta i betydelsen skapad av en människa.
Samtidigt närmar sig AI-verktygen oss i språk och ton. De skriver inte längre som maskiner. De skriver som vi. Och det betyder att även helt mänskligt skrivna texter riskerar att bedömas som ”för bra”, ”för strukturerade” eller ”för optimerade” för att vara äkta.
Det är en märklig balansgång.
En suddig gräns mellan människa och AI
Jag funderar på hur det här kommer att se ut om ytterligare två år.
Anta att AI-verktygen fortsätter utvecklas i samma takt – att de kan imitera mänsklig rytm, pauser, tilltal och kreativitet så väl att de i praktiken måste antas vara mänskliga. Vad händer då med själva begreppet 100 % human-written?
Kanske blir det helt irrelevant. Kanske kommer framtidens uppdragsgivare i stället fråga Hur samarbetar du med AI i ditt skrivande?
För redan nu glider yrkesrollen över från att vara producent till att vara redaktör och kvalitetsgranskare. Vi sitter inte längre bara och skriver text. Vi redigerar, tolkar och utvecklar språk i samspel med teknik.
Jag tror inte att gränsen mellan mänskligt och AI-genererat kommer försvinna – men den kommer förändras. Den blir mer flytande, mer funktionell.
Tillbaka till själva skrivandet
För min egen del är skrivandet fortfarande ett hantverk. Jag tänker genom fingrarna, formar meningar i mitt tempo, hör rytmen i huvudet. När jag skriver för kunder är texten min egen – det är det jag levererar och det är också det jag står för.
Men jag tycker inte att AI-verktyg nödvändigtvis hotar det. Tvärtom tror jag att de påminner oss om vad som faktiskt gör en text mänsklig. Det handlar inte om vem som skrev den, utan om hur den känns. Om den berör, inspirerar eller förklarar på ett sätt som får någon annan att vilja läsa vidare.
Ett skrivande i ständig rörelse
Att vara skribent i dag är att stå mitt i förändring. Vi ser hur gränserna flyttas nästan varje månad. Nya verktyg, nya regler, nya krav. Och ändå finns kärnan kvar: Att skriva så att någon annan förstår, känner, engageras.
Så när kunder vill ha 100 % mänskliga texter levererar jag det, precis som alltid. Men jag kan inte låta bli att le lite åt formuleringen. För kanske är det så att om två år kommer 100 % mänsklig text vara något helt annat än i dag.
För i slutänden, oavsett tekniska verktyg, tror jag att det mänskliga skrivandet alltid kommer kännas igen. Inte i orden i sig, utan i visionen och omsorgen bakom dem.