S. M. Jönsson

Att lägga alla ägg i samma korg eller inte, det är frågan

Digitala kreaprenörer vet hur det är: Lägger man alla ägg i samma korg blir man sårbar. Samtidigt växer det man fokuserar på och då kan just ett ensidigt fokus vara nödvändigt. Hur göra? Det här är en av de frågor jag efter 10+ år som frilansskribent och -kreatör fortfarande brottas med.

För närvarande jobbar jag på att sprida mina ägg i flera korgar. Jag skriver för kunder – just nu för en enda eftersom det innebär mer eller mindre heltidsjobb – och jag skapar för mig själv. Skrivande, fotande och målande i en röra, om än en salig sådan. AI-skapande är också något jag utforskar för mina egna projekt.

De flesta dagar undrar jag tyst om jag verkligen kommer klara detta jonglerande. Men så påminner jag mig själv om att jag aldrig haft roligare som idérik kreaprenör. Idéer kan testas smidigare än någonsin och det är idéerna jag lever för. Och därtill finns ju sviterna av corona- och inflationstiderna när det var tufft att stå på ett ben.

Jag hoppas att hårt arbetande kommer ta mig dit jag vill ett ägg i taget och att jag kommer stå stadigt på såväl två ben som med krycka eller rullator. Hängslen och livrem och så vidare, och så vidare.

Film: Så bra är Kingdom of the planet of the apes

Är Kingdom of the planet of the apes från 2024 sevärd? Det känns som hundra år sedan jag var på bio senast. I och med att den nya Apornas planet går på bio var det åter dags. Lockelsen berodde inte lika mycket på det häftiga science fiction-konceptet med apor som för sig som människor som på att trailern lovade häpnadsväckande miljöer i en postapokalyptisk värld.

Filmen innebar 145 minuter av spektakulära scener i ett minst sagt spännande världsbygge med kopplingar till vår historia. Kan apor och människor leva sida vid sida eller kommer de förgöra varandra? Eller kommer gammal mänsklig teknik utplåna exakt allt? Här är det många visioner som slåss om världens framtid, och frågan är vilken vision som är den goda.

Handling i Kingdom of the planet of the apes

I en framtida värld har den mänskliga tillvaron kollapsat och nu är det i stället aporna som regerar planeten. Här lever schimpansen Noa fredligt tillsammans med sin örnletande och -fostrande stam – tills en gorillaklan attackerar och raserar allt.

Som överlevare och ensam kvar måste Noa bege sig ut på en lång resa, bokstavligen till Kingdom of the planet of the apes, för att hitta och rädda sin stam undan de plundrande gorillorna. Under färden möter han orangutangen Raka och människan Mae. Tillsammans gömmer de sig undan gorillorna och inser värdet i att ena sig bortom gränserna.

Men den nyfunna vänskapen hotas av dolda agendor och gorillaledaren Proximus som vill skapa ett herravälde där aporna tar flera steg framåt i evolutionen. Hur då? Genom att komma över gammal mänsklig teknik, sådant som en gång i tiden ödelade planeten. Noa och kompani bestämmer sig för att hindra Proximus.

Filmens karaktärer och miljöer

Filmens karaktärer utgörs av apor, främst av schimpanser och gorillor men så har du även orangutanger och människor. Noa är huvudkaraktären. Han är son till byledaren och ska ta över ledarskapet en dag. Han är också den som blir ensam kvar i byn efter gorillastammens attack och som i hjälteanda bestämmer sig för att rädda de som rövades bort i attacken.

Även orangutangen Raka har en viktig roll i Kingdom of the planet of the apes. Han är missionär som sprider den forne ledaren Caesars budskap om sammanhållning och att vi alla kan lära av varandra. Och så har du människan Mae. Hon färdas i ett hemligt uppdrag och den stora frågan är vilka hennes egentliga avsikter är. Utöver detta har du Proximus, en gorilla som inspireras av romersk historia och som får rådgivning av människan Trevathan.

Fotot på de regnskogslika miljöerna och talande aporna var det som lockade mig till Kingdom of the planet of the apes på bio. Apkaraktärerna är riktigt välgjorda, var och en med sina unika drag och personliga uttryck. Men det som verkligen är häpnadsväckande är de postapokalyptiska städerna där stad och natur vuxit samman sedan människorna dragit sig tillbaka.

Kontext och kuriosa kring Kingdom of the planet of the apes

Kingdom of the planet of the apes lanserades 2024. Filmskapandet inleddes 2019, två år efter föregångaren War of the planet of the apes lansering 2017. Disneyägda 20th century fox är bolaget bakom denna film som hade biopremiär 10 maj 2024 och som fått mestadels positiva omdömen.

Det finns totalt fyra filmer i den nya Planet of the apes-serien. Handlingen i Kingdom of the planet of the apes tar vid generationer efter den store ledaren Caesars död. I stället för att stå enade har apor och människor bildat olika klaner, vissa av dem lever fredligare än andra.

Apornas planet är en kultroman och -filmserie från 1960-talet. Konceptets genre är science fiction. Pierre Boulle är författare till boken från 1963 och Franklin J. Schaffner regissören till den första filmatiseringen från 1968. Sedan dess har det kommit mängder av filmer. Kingdom of the planet of the apes ingår i rebootfilmerna med start från 2001.

Regissör, författare, skådespelare och övrigt filmteam

Vem har regisserat och skrivit manuset till filmen? Vilka är skådespelarna? Det kan du se i listorna här nedanför:

Produktionsteam

Regissör: Wes Ball
Manusförfattare: Josh Friedman
Filmfotograf: Gyula Pados
Producenter: Wes Ball, Amanda Silver, Rick Jaffa och så vidare

Skådespelare

Noa: Owen Teague
Mae: Freya Allan
Raka: Peter Macon
Proximus: Kevin Duran
Trevathan: William H. Macy

Styrkor och svagheter med Kingdom of the planet of the apes

Budskapet att världen blir en bättre plats om vi alla hjälps åt är fint och bra. Det känns även trovärdigt. Men vad som får mig att häpna är hur välgjorda apkaraktärerna är, CGI-arbetet är rentav fantastiskt.

Vidare är miljöerna spektakulära. Jag såg glimtar av dessa på trailern och tänkte att jag måste se Kingdom of the planet of the apes på bio, bara för att kunna försvinna in i de höga bergen, väldiga skogarna och överbevuxna städerna. Från filmens början till slut befann jag mig på äventyr i en så nära men samtidigt så främmande värld.

Hur står sig berättelsen? Det finns mycket fint i handlingen. Mina favoritscener är dock de långsamma scenerna där världsbygget får ta plats. Som i inledningen när Noa och hans vänner klättrar högt upp i bergen för att hitta örnägg inför den årliga övergångsritualen.

Givetvis finns det en hel del actionscener i Kingdom of the planet of the apes. I vanlig ordning kan jag tycka att dessa blir lite väl utdragna, men det är jag som hellre tittar på scenerna där Raka predikar om Caesars filosofi för en bättre värld.

En kort recension – hur bra är filmen i fråga?

För att sammanfatta denna recension av Kingdom of the planet of the apes är detta en science fiction-film där apor och människor efter världens undergång lever i olika klaner. Gorillan Proximus vill skapa ett nytt herravälde. När hans soldater plundrar och rövar bort befolkningen i en schimpansby möter han motstånd i Noa.

Noa beger sig ut på en färd i en värld som bär tunga spår av förödelse. Och det är denna resa som är det fantastiska med filmen. Den för dig genom storslagna miljöer bestående av bland annat överbevuxna städer. Längs vägen möter Noa människo- och apkaraktärer som bidrar till ett ypperligt världsbygge.

Är Kingdom of the planet of the apes sevärd? Absolut! Inte minst för världsbyggets och miljöernas skull.

Trailer för Kingdom of the planet of the apes

Den officiella trailern för Kingdom of the planet of the apes kokar ner det viktigaste av handlingen. Du kan se den på Youtube, klicka här för att komma direkt till 20th century studios trailer. I denna korta snutt kan du ta del av allt från de vackra miljöerna till den actionspäckade handlingen. Jag vill även tipsa om den senaste trailern som tar ett avstamp i händelserna i Noas by.

Skapa en persona för en blogg med inlägg i Chatgpt

Sätten att använda Chatgpt i ditt skapande är nästan oändliga. Visste du att du till exempel kan skapa en persona för en blogg och sedan använda denna för att skriva inlägg utifrån relevanta ämnen? Här delar jag med mig av tips för hur du kan gå till väga för att skapa tematiska blogginlägg – läs vidare!

Använd Chatgpt för att skapa en bloggpersona

Jag visste inte riktigt i vilken ände jag skulle börja, inte förutom att jag ville ha en intressebaserad blogg av allmän karaktär. Så jag frågade helt enkelt Chatgpt om vilka intressen kvinnor i 40-årsåldern har. Jag fick en lista med tio förslag, vilket gav mig en utgångspunkt.

Nu utvecklade jag mitt frågande: ”Ta fram en persona för en 40-årig kvinna som bor i lägenhet i en mellanstor stad och som har punkt 1-8 som intressen.” Utifrån dessa få kriterier fick jag en hel bloggpersona med allt från fritidsintressen till social situation. Jag var inte 100 procent nöjd, utan bad Chatgpt finjustera vissa av detaljerna.

Resultatet blev 40-åriga Sofia Lundberg som bor i en hyrestrea i en mellanstor stad och som deltidsarbetar som vikarierande barnskötare och frilansande kreatör inom skrivande och design.

Be Chatgpt om förslag på blogginlägg utifrån persona

När jag var nöjd med personan tog jag det hela ett steg längre. ”Sofia driver en blogg. Ge mig 20 förslag på blogginlägg utifrån hennes persona”, promptade jag. Jag fick mycket riktigt 20 tips på passande blogginläggsrubriker utifrån Sofias vardag och intressen.

Fråga Chatgpt om hela inlägg baserade på dess rubrikförslag

Nu var det enkelt att ta det hela ytterligare ett steg längre. Jag promptade: ”Skriv ett blogginlägg på 400 ord om punkt 12. Ha med två underrubriker.” Gissa vad som hände? Du har rätt, jag fick ett helt blogginlägg utifrån rubrikförslaget som Chatgpt gett.

Så kunde jag fortsätta igen och igen tills jag fick tio blogginlägg att redigera inför publicering. Texterna blir sällan perfekta direkt, utan de behöver redigeras för att bli riktigt bra webbtexter. Men tack vare gedigna stommar går skrivandet väldigt mycket snabbare med detta arbetssätt.

Hjärnvila och skaparlust på en äng med tusentals violer

Maj. Långa kvällar i varmt sken. Blommor som dansar i vinden. Inspirerande promenader med kameran. Gärna makrot. Fötterna som dras till violängen. Violer i tusentals. Styvmorsviol? Jag lägger mig raklång på mage i gräset och riktar makroobjektivet mot blommorna. Ett annat perspektiv, nya idéer.

Fylld av ögonblickets skönhet går jag hem, ivrig att skapa vidare. En liten påminnelse till oss digitala kreatörer: Hämta vila bortom skärmen. Det är inte så mycket som krävs för att hjärnan ska vakna igen. Jag har mina uppiggande fotostunder i naturen där jag tittar på allt från violer till snöflingor och känner mig berikad.

Så skriver du AI-prompter för en ännu kreativare maskin

Låt mig utmana ditt sätt att skriva AI-prompter. Kanske tänker du att AI inte kräver någon färdighet eller input, att det bara är till att skriva in en instruktion i exempelvis Chatgpt eller Midjourney och sedan har du en färdig bild eller text?

Under förra året arbetade jag som lingvist och journalist inom flera AI-projekt. Vissa av dem var på en mer avancerad nivå än andra och under dessa projekt insåg jag hur mycket som också krävs av mig som mänsklig kreatör. Eller låt mig lägga fram det så här: För framgångsrika AI-projekt krävs ett samarbete mellan människa och maskin.

Den typ av AI-verktyg kreatörer använder kallas även språkmodeller. Språkmodellers output blir sällan bättre än din input. Du kan nöja dig med att prompta Skriv en text om att skriva bra AI prompter eller så kan du bli mer specifik i dina önskemål. I det första fallet får du vad du får, i det andra kommer resultatet sannolikt ligga närmare vad du egentligen vill ha.

Bra AI-prompter innehåller flera olika parametrar

Inom AI-utveckling talas det ofta om parametrar. En parameter hjälper språkmodellen att bättre förstå vad du är ute efter i din prompt. När du promptar om en text kan du exempelvis skriva in parametrar som ton, struktur och ordantal. Skriver du i stället en prompt för en bild kan du ta med stil, material och mått.

Du kan nästan inte bli för detaljerad. Ju mer information du ger språkmodellen, desto mer får den också att gå på när den genererar en text eller bild. Det här tillvägagångssättet ställer krav på att du faktiskt har kunskap om en bilds eller texts uppbyggnad. Hur gör du om du ännu inte har kunskapen?

Språkmodeller hjälper dig ta fram kompletta upplägg

Om du inte riktigt vet i vilken ände du ska börja kan du rådfråga språkmodellen. Som exempel kan du be Chatgpt om rubrikförslag till blogginlägg utifrån ett ämne. Yes, brainstorming! När du fått en lista med passande rubriker kan du be boten utveckla ett av förslagen. Därefter kan du be den skriva ett sådant inlägg alternativt fortsätta be den utveckla olika förslag och idéer.

Chatgpt är ett utmärkt verktyg för dig som även vill få förslag på prompter för bildgenerering. Förslagen du får i Chatgpt kan du mata in i Midjourney, eller i vilket AI-bildverktyg du nu använder.

Med detta skrivet måste du alltså inte nödvändigtvis använda materialet ett AI-verktyg skapar direkt. Du kan successivt arbeta fram något genom att ställa frågor till boten. Tillvägagångssättet kan antingen ge dig kreativa förslag du kan utgå från i ditt eget skapande eller ge dig material utifrån dina relevanta frågeställningar. Materialet blir inte bara bättre utan mer kreativt.

Så ber du språk-AI om hjälp prompt-för-prompt

Nedanför följer steg-för-steg-instruktioner för att prompta fram ett blogginlägg – bara som ett exempel på allt roligt du kan skapa tillsammans med AI:

Prompta: Jag ska blogga om hur man skriver bra prompter för blogginlägg. Ge mig 10 förslag på passande inlägg.
Prompta: Har du koll på förslag 1 (eller vilket alternativ du än föredrar)? Om ja, upprepa detta.
Prompta: Bra förslag! Använd ovanstående tips när du nu ska skriva ett blogginlägg om just detta ämne. Skriv cirka 400 ord.

Det här var alltså bara ett exempel på hur du successivt kan prompta fram ett inlägg till din blogg. Personligen gillar jag att bryta ner varje del. Men detta är en början.

Kom ihåg: Ju mer du ger desto mer får du tillbaka. Därför är det värt att ägna tid och omsorg åt prompterna.

Enkla handlingar kan vidga hela den kreativa tillvaron

Som för så många andra började det med corona. Det var så många platser som skulle besökas, projekt som skulle utföras och drömmar som skulle förverkligas. Men det blev tvärstopp. Det fanns två alternativ: Att deppa ihop över en förändrad värld och förändrade möjligheter eller att ändra mitt sätt att tänka och vara.

Jag hade en bild av att jag skulle resa runt och fota vackra platser under tiden. Leva livet som kreativ äventyrare, för tusan! Till en början ömkade jag mig själv, kände någonstans att det jag arbetat så hårt för försvann bortom räckhåll. Men sedan en tanke: Måste jag verkligen resa långt, långt bort för att utforska och skapa?

Det är märkligt hur små tankar kan innebära stora kliv i en annan riktning. För självklart kunde jag göra allt det jag velat så nära som i hemmakvarteren. Om jag ville. Jag började ta med mig kameran ut varje dag, vistades mycket i naturen och tog mig tid att titta på blommorna och löven. Små saker men hela min tillvaro vidgades.

Flera år har gått sedan jag började med dessa enkla handlingar. Även om jag för närvarande inte fotograferar i den närliggande naturen flera gånger varje dag blir det en och annan fotostund. Den här tiden på året kan jag inte hålla mig borta från skönheten. Hur vackert är det inte med körsbärsblomningen?

Jag går ut, fotar i närbild och förundras av storslagenheten i naturskiftningarna.

Vill du bli mer kreativ? Ta en promenad för fler idéer

Kan en promenad göra dig mer kreativ och ge dig fler idéer? I en Ted Talk pratar en beteendeforskare om just detta. Läs och inspireras!

Ditt bästa kreativitetstips? Jag har också några. För att bli mer kreativ berikar jag mig med intryck. Jag läser, tittar samt lyssnar och skapar ett mischmasch av idéer. Att tänja referensramarna är en viktig aspekt av min process.

Men en minst lika viktig del av min kreativitetsprocess är att vara i rörelse. Att helt enkelt lämna skärmen där mycket av mitt skapande i egenskap av skribent och kreatör sker.

Vad ger flest idéer – fysisk aktivitet eller stillasittande?

Jag skulle påstå att naturen i sig fyller mig med skaparlust. Antagligen beror det på att en naturvistelse gör mig mer rotad eftersom stressen minskar. När jag rör på mig händer dock något annat. Är det hjärnan som aktiveras?

I en Ted Talk berättar beteendeforskaren Marily Oppezzo om en kreativitetsstudie hon och kollegorna på Stanforduniversitetet gjort.

De ville se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och ökad kreativ aktivitet. Fyra studier genomfördes och de pekade alla på samma sak – i Oppezzos Ted är det en av dem som lyfts.

I denna studie lät forskarna tre grupper brainstorma idéer. Målet var att komma på så många nya och användbara idéer som möjligt på fyra minuter. Totalt hade de tre olika testgrupper.

Fler idéer i rörelse

Den första gruppen satt ner hela tiden, den andra gruppen satt först ner och gick sedan på ett löpband samt den tredje gruppen gick på bandet hela tiden. Vilken av testgrupperna tror du fick flest idéer?

Ja, du tänker rätt! Gruppen som gick under de fyra minuterna fick nästan dubbelt så många idéer som den grupp som satt under hela testet. Personerna som satt ner genomsnittade 20 kreativa idéer per person.

Hur gick det för gruppen som började med att sitta men som sedan också fick gå på löpbandet? Enligt Oppezzo fick personerna i denna grupp en idéboost av att gå på bandet. Intressant nog var löpbandet placerat i ett fönsterlöst och egentligen oinspirerande rum. Ändå satte idémakeriet i gång i rörelse.

Så blir du mer kreativ genom att gå en kort promenad

Du måste inte promenera långt eller länge för att dra nytta av den kreativitetsboost som rörelse ger, menar Oppezzo. Snöra på dig skorna och gå på en kort promenad runt kvarteret – och gör så här för kreativ brainstorming inför exempelvis en skriv- eller mötessession:

Tänk ut ett ämne eller problem du vill brainstorma kring.
Gå i ett behagligt tempo medan du bollar idéer med dig själv.
Försök att komma på så många kreativa idéer som möjligt.
Spela in idéerna genom att prata högt och ha på inspelningsfunktionen på mobilen. (Använd hörlurar så slipper du känna dig fånig. Då verkar det som att du har ett kreativt samtal med någon annan.)

Kan en promenad vara början på ditt nästa stora kreativa projekt?

Källa: https://www.ted.com/talks/marily_oppezzo_want_to_be_more_creative_go_for_a_walk?

(1)5 tips på texter du kan skriva om böcker

Älskar du att läsa böcker? Är du lika förtjust i att skriva? Då kan att skriva om böcker vara en rolig hobby eller smart affärsidé. Bokrecensioner och boktips är givna exempel på texter du kan skriva. Men visste du att du även kan knåpa ihop författarporträtt, inspirationslistor och guider till genrer? Här har du 15 skrivtips för litteraturälskaren!

Skriva bokrecension

Att skriva en bokrecension är en konstform som kräver att du noggrant analyserar och reflekterar över en boks innehåll, stil och teman. En effektiv recension bör introducera boken, ge en översikt av handlingen utan att avslöja för mycket samt kritiskt utvärdera alstrets styrkor och svagheter.

Det är viktigt att ge konkreta exempel från verket och att placera det i ett sammanhang för att stödja dina åsikter. Först när du har underbyggt dina argument med relevanta exempel ur texten kan du avsluta med en rekommendation som hjälper läsaren att bestämma om boken är värd att läsa.

Skriva boktips

Ett boktips skiljer sig från en bokrecension på så sätt att det oftast saknar en djupare analys. Det är mer av en personlig rekommendation än en regelrätt recension. När du skriver ett tips vill du antagligen väcka läsarens intresse och ge denne en anledning att välja boken.

Börja med att kort presentera verket och dess huvudtema eller handling. Ange vad som gör boken unik. Är det författarens stil, intrig eller karaktärer? Var personlig och dela med dig av vad boken betytt för dig. Avsluta med ett övertygande skäl till varför någon borde läsa alstret.

Skriva författarporträtt

Att skriva ett författarporträtt innebär att ge en djupgående inblick i en författares liv, karriär och litterära betydelse. Starta med en kort biografi som inkluderar författarens bakgrund, utbildning och viktiga livshändelser.

Diskutera sedan författarens verk och deras påverkan på läsare och samhälle. Lyft fram unika aspekter av språk eller teman författaren utforskar i sina böcker. Avsluta med att reflektera över författarens arv och varför böckerna är relevanta i dag.

Här kan du utgå helt från författarens biografi till skillnad från när du skriver en författarintervju.

Skriva författarintervju

En författarintervju kräver förberedelse och research från skribentens sida. Börja med att noggrant researcha författarens liv, verk och eventuella tidigare intervjuer för att kunna formulera relevanta och intressanta frågor.

Fokusera på aspekter som inspirationskällor, skrivprocess och syn på aktuella teman. Var lyhörd och flexibel under intervjun. Följ upp intressanta trådar som uppstår, du vet trots allt aldrig riktigt vad som kommer tas upp.

Anteckna flitigt och spela in intervjun om du får lov. Försök hitta en tydlig vinkel i vad som sägs men glöm inte att lyfta fram författarens personlighet och perspektiv. Använd dig av extra starka citat ur intervjun och bygg resten av texten runt dessa.

Skriva boklista

Boklistor är inspirerande sätt att introducera författare, genrer eller teman. På grund av att listor är så snyggt och pedagogiskt strukturerade blir informationen underhållande och förhoppningsvis lättläst.

Tänk exempelvis ut ett specifikt tema som läsning för den som älskar Jane Austen eller fiktiva unga kvinnor som räddar världen och leta upp ett x antal böcker som passar in. Skriv några rader om varje bok och motivera gärna dina val.

Ytterligare 10 tips på texter du kan skriva om böcker

Händelser på årets bokmässa
Skatter på årets bokrea
Upplevelser från en litterär resa
Skrivtips utifrån en klassiker
Komplett guide till en genre
Fantastiska fakta om en författare
Nyhet eller notis kring ett boksläpp
Jämförelse mellan en bok och film
Skvaller från bokvärlden
Reflektioner kring vad en bok vill säga om samhället

Så! Här har du tagit del av totalt 15 tips på vad du kan skriva om böcker. Dags att börja bokblogga?

Är det AI eller synen på skrivande som hotar oss skribenter?

Jag vill spinna vidare på det här med att det största problemet kanske inte ligger i AI-utvecklingen. Kanske ligger det i stället hos de beställare som inte värdesätter ett skickligt hantverk tillräckligt mycket? Redan innan AI:s definitiva inträde på kreatörsmarknaden fanns så kallade content mills där skribenter skrev texter för ett 10-tal ören per ord. Mitt intryck är att dessa skrivfarmar inte går lika varma sedan Chatgpt blev hyfsat på att skriva.

Och redan innan AI började generera texter ganska bra fanns beställare som tänkte Vadå, en text är väl inte så svårt att slänga ihop! Lätt att man skriver 1 000 ord på en timme och att man därför inte vill betala mer än 300 kronor för den. På sin höjd.

Sådana kunder har ju aldrig sett alla år av utbildning och träning, slitet på kurserna i kreativt skrivande. Inte heller har de sett hur man nött bloggtexter för att lära sig hantverket utan och innan. Antagligen har de nog inte förstått hantverket alls, hur ett enda ord kan nyansera innebörden eller hur ett skiljetecken kan ändra tempot. Eller så bryr de sig bara inte. Better done than perfect.

I mötet med sådana beställare har jag känt mig som en maskin. Långt innan AI-genererade texter var en grej, liksom.

Den här sortens kunder kommer alltid finnas. Och nu råkar de hittat AI som kan hålla kostnaderna nere. Men saken är den att de inte nödvändigtvis varit villiga att betala ett rimligt pris från början. Har jag då förlorat något? Egentligen?

Som en motsats till detta finns även kunder som vill ha ett kvalitativt innehåll. För dessa kunder är både hantverket och innehållet viktigt. I enlighet med riktlinjerna för E-E-A-T ska det verkligen kännas att textförfattaren använt produkten denne recenserar. Bara för att exemplifiera.

Båda kundvarianterna finns och kommer troligen finnas sida vid sida, vilket öppnar för olika slags skrivmöjligheter. Exakt alla texter – tänk dig webbtexter – behöver kanske inte vara säregna mästerverk?

”En maskin kan inte hitta på att Ken kan bli plastpappa”

Såg du Svt nyheter häromdagen? Där sändes ett inslag om en korsordsmakare som delar med sig av sitt kreativa arbete och syn på AI-utvecklingen. Tydligen har AI även tagit över en del av korsordskreatörsjobben.

– Det är en jättetråkig utveckling, menar korsordsskaparen Helene i nyhetsinslaget. Korsord rymmer kunskap, ordrikedom och fantasi, säger hon vidare.

Jag är beredd att hålla med. Men egentligen är det inte nödvändigtvis AI:s fel, utan beställarnas. De värdesätter helt enkelt inte ett kreativt snilles jobb framför AI-genererat innehåll. Beställarna är inte villiga att betala extra för spetsfundiga korsord.

Och så är det ju även för mig som skribent. Ibland, vill säga. Men jag har också kunder som värdesätter mitt kreativa och intellektuella textjobb. AI blir aldrig bättre än inputen, men jag kan pusha gränserna i mitt tänkande och skrivande. Precis som en mänsklig korsordsmakare kan.

Som Helene så träffande exemplifierar i inslaget på Svt nyheter:

– En maskin kan inte hitta på att Ken kan bli plastpappa, utan det är bara människor som kan göra det.

Även detta håller jag med om. För mig kan det användas som ett argument för att mänskliga kreatörer, såväl skribenter som korsordsskapare, fortfarande behövs och kommer behövas.

Som i fallet med korsord skymtar oftast skribentens personlighet i en text. Det tillför något utöver vanligheten, det där lilla extra som händer när idéer och erfarenheter blir 1+1=3.

Men för mig som webbskribent kan skrivande innebära en hel del repetitivt jobb. Man brukar säga att en SEO-skribent ska kunna skriva samma text på 1 000 olika sätt. Många texter ska visserligen vara unikt skrivna. Själva innehållet i sig förväntas dock inte alltid vara unikt. I sådana lägen är AI, enligt min mening, en fantastisk tillgång.