produktivitet – S M Jönsson

Serendipitet: Den kreativa kraften i det oväntade

I dag lärde jag mig ett nytt ord: serendipitet. Det betyder att hitta något värdefullt utan att leta efter det. Att råka snubbla över en idé, en lösning, en ny riktning – inte trots att du var på väg någon annanstans, utan tack vare det.

Och när jag tänker efter har det hänt mig oräkneliga gånger. När ett ord jag inte hade planerat att använda öppnar för ett nytt perspektiv. När en bild från ett gammalt projekt leder vidare till något helt annat. När ett sidospår plötsligt är det som bär.

Att vara kreativ innebär inte bara att följa en plan. Det kan också vara att låta något oväntat visa vägen.

När något annat än vad du tänkt dig visar sig vara det viktigaste

Det är lätt att tro att bra idéer alltid föds ur fokus. Men ofta är det precis tvärtom. Jag kan sitta med ett textutkast, försöka formulera något svårt, och plötsligt fastna i en formulering som inte ens hör till ämnet – men som säger något jag inte hade tänkt än.

De bästa insikterna kommer ibland från det perifera. Från något jag antecknade i förbifarten. Från en mening i ett gammalt utkast. Från ett sidospår jag nästan inte vågade följa.

Och det är just därför jag under mina arbetsdagar försöker lämna plats för att gå vilse en stund. Jag vet att det ofta är där jag hittar rätt.

Du kan inte planera fram serendipitet – men du kan skapa förutsättningar

Det går inte att tvinga fram de där aha-ögonblicken. Men du kan jobba på ett sätt som gör dem mer sannolika. För mig handlar det mycket om att röra mig mellan olika uttryck – att skriva, rita, formulera, skissa, prompta.

Att stanna upp när något känns oväntat lovande. Att våga byta vinkel. Att inte stänga igen för snabbt bara för att det inte var så jag hade tänkt.

Ofta är det i det ofärdiga, det lite svajiga, som nästa idé finns gömd. Och när jag väl upptäcker den förstår jag att det är precis där jag skulle kunna bygga vidare.

Fem sätt att bjuda in till serendipitet i ditt kreativa arbete

Så här kan du skapa förutsättningar och bjuda in till serendipitet i din kreativa process:

Spara det du nästan slängde. Ibland är det just de där halvformulerade tankarna som växer till något stort.
Byt miljö eller verktyg. Testa att skriva för hand, prompta en bild eller gå tillbaka till något analogt – det öppnar för andra associationer.
Tillåt avstickare. Gå en omväg i texten, i processen eller i tanken. Du vet aldrig vad du hittar där.
Samla det oförutsedda. Ha en plats för lösryckta ord, idéer eller bilder – även om du inte vet varför de känns viktiga än.
Blicka bakåt ibland. Det du en gång tänkte men inte använde kan ha fått mening nu – i ett nytt ljus, i ett nytt sammanhang.

Läs mer om serendipitet – och om hur det har påverkat världen

Vill du fördjupa dig i ordet serendipitet finns bra källor att titta närmare på. SAOL (Svenska Akademiens ordlista) beskriver det kort och koncist som:

serendipitet – ”förmåga att göra värdefulla upptäckter av en slump”

En något torrare definition, kanske. Det säger ändå mycket om begreppets kärna, nämligen att något oväntat kan leda till något ovärderligt.

tankar om serendipitet och kreativitet — *Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI*

Wikipedia går ett steg längre. Där finns exempel på hur serendipitet har påverkat allt från vetenskap till kultur. Visste du att upptäckten av exempelvis penicillin och röntgenstrålar är resultat av serendipitet? Inte planerade genombrott – utan lyckliga sammanträffanden.

Det ger perspektiv. Vissa av de mest banbrytande idéerna i historien började med att någon var på väg åt ett helt annat håll och samtidigt förmådde ta de överraskande upptäckterna till vara.

Anteckningsböcker – praktiska verktyg för dig som skriver

I en värld där AI, appar och digitala system blivit en självklar del av arbetsvardagen är det lätt att glömma hur kraftfullt ett analogt verktyg kan vara. Men för många skribenter och kreatörer är anteckningsboken fortfarande oumbärlig – inte av nostalgiska skäl, utan för att den bidrar till jobbet. Den fångar tanken innan den flyger vidare.

Det här handlar inte om långsamma omvägar. Det handlar om att tänka klart, snabbt och effektivt – med papper och penna som förstahandsverktyg.

Därför använder jag en anteckningsbok i mitt kreativa arbete

Nyligen köpte jag nya anteckningsböcker och pennor. Samma kväll och nästa dag började jag anteckna medan jag hade ett öga på tv:n. Det var inga stora idéer – bara strötankar, formuleringar och uppslag. Men handen hann före självcensuren. Materialet blev användbart nästan direkt.

använda en anteckningsbok som förarbete inför skrivande — *Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI*

Jag märker att skrivandet för hand triggar i gång något som tangentbordet inte gör. Jag kommer åt ett mer direkt språk. Jag strukturerar utan att ens försöka. Och när jag senare använder AI för att utveckla innehållet har jag redan gjort det viktigaste. Tänkt och skapat själv.

Så använder du anteckningsboken som kreativt verktyg

En anteckningsbok kan vara mycket mer än ett ställe för lösa rader. För mig fungerar den som:

Ett idéarkiv. Här samlar jag frön till kommande texter, rubriker, reflektioner, infall.
En råskiss. Jag testar formuleringar, gör listor, ritar tankekartor – snabbt och utan krav.
Ett arbetsverktyg. Jag återvänder ofta till tidigare anteckningar och plockar upp idéer som blivit aktuella igen.
Ett filter. Genom att först skriva för hand kan jag prioritera de viktigaste stolparna i information jag tar del av. Detta blir som ett skelett att bygga vidare på vid ett senare tillfälle.
En brygga till AI-arbetet. Jag använder ofta mina anteckningar som startpunkt när jag jobbar vidare digitalt.

Det viktigaste är inte hur boken ser ut. Det viktiga är att den används. För skrivandet händer inte bara när man sätter sig för att skriva vid datorn. Det kan börja långt innan – med en penna i handen.

Fem saker att ta med dig om att använda anteckningsböcker

Så sammanfattningsvis:

En anteckningsbok hjälper dig fånga idéer snabbt – med eller utan filter.
Handen hinner ofta före tvivlet och det du skriver för hand blir mer direkt och därmed användbart.
Du kan använda anteckningsboken som idéarkiv, råskiss och kreativ inspiration.
Förarbetet på papper ger bättre resultat i nästa steg – oavsett om det sker i AI-verktyg eller i ordbehandlare.
Det viktiga är inte vilken bok du har, utan att du faktiskt använder den.

När bilden börjar i text – tankar om att skapa i Midjourney

Jag funderar på varför jag fastnat så för bildgenerering i Midjourney. Det är ett verktyg jag ibland beskriver som en av de mest spännande sakerna som hänt mig någonsin – och det är ingen överdrift. Jag använder det dagligen. Jag återvänder ständigt till det. Men vad är det egentligen som lockar?

En del av förklaringen är nog ganska enkel: Jag dras till det visuella. Kanske mer än vad jag själv tidigare trott. Jag har alltid älskat färg, form, komposition – men det är först nu, med detta verktyg, som jag på allvar kunnat experimentera fritt. Ändå tror jag inte att det är hela sanningen.

Jag tror att jag också – eller kanske framför allt – dras till utmaningen i att förvandla text till bild.

För det är så Midjourney fungerar. Du måste sätta ord på det du tänker dig. Du skriver dina bildprompter. Du väger uttryck mot varandra, testar kombinationer, gör val i varje ord. Det är ett språkligt skapande som mynnar ut i något visuellt, och det är där det börjar skimra för mig.

läsa bild som text inspiration för promptskapande — *Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI*

Som humanist – akademiskt, vill säga – har jag skolats inom hermeneutik. Jag lärde mig tidigt att tolka, att se världen som text. Enligt vissa hermeneutiska inriktningar kan bilder, platser, föremål – ja, i princip allt – läsas som text. Det handlar om att förstå det vi ser genom att läsa in det i ett sammanhang. Och det är en tanke jag tagit med mig in i det här bildskapandet.

Att tänka på bilder som texter – och på text som början till bild – har förändrat mitt sätt att arbeta kreativt. Jag ser inte längre bara ett motiv. Jag ser ett språk. Jag ställer frågor till det jag skapar. Vad säger det här uttrycket? Vad viskar färgen? Vilken historia berättar ljuset?

Kanske är det just därför Midjourney blivit ett så självklart verktyg för mig. För att det inte bara handlar om bilder. Det handlar om mening. Om att börja i ord och att skapa sig fram till ett uttryck.

Om du är nyfiken på hur det här tankesättet kan ta form i bild kan du se mitt tidigare inlägg om Afrodite och Adonis. Där berättar jag mer om hur jag använt Midjourney för att gestalta en gammal myt i bild – med både texten och känslan som utgångspunkt. Det är ett exempel på hur ord kan bära en bild och hur en bild kan bära berättelser.

Du får inte bättre resultat än din kunskap – inte ens med AI

Det är lätt att tro att tekniken löser allt. Att det bara handlar om rätt verktyg, rätt program, rätt kommandon – och sedan är det klart. Men det märkliga är att ju mer jag arbetar med generativ AI, desto tydligare blir något som egentligen inte är särskilt nytt:

Du får aldrig bättre resultat än din förståelse för det du försöker skapa.

Det gäller text. Det gäller bild. Det gäller strategi, tonalitet och berättande. AI kan förvisso generera snabbt – men det är du som står för riktningen. Och om den saknas märks det direkt. För en lös tanke ger ett löst resultat. En vag idé blir till en vag utformning, hur avancerat systemet än är.

Det är inte AI som tänker – det är du

Det kan vara frestande att lita på automatiseringen. Att luta sig mot att ”det löser sig i prompten” eller ”jag kan alltid justera senare”. Men utan en grundläggande förståelse för vad som krävs – vare sig det handlar om färglära, komposition eller storytelling – blir det hela ihåligt och ofärdigt.

Jag märker det tydligt när jag hjälper andra – och ibland också i mitt eget arbete. När jag själv är otydlig i vad jag vill blir AI bara en spegel av det. Den återger bristen, förstärker osäkerheten, formar något som kanske ser okej ut men som saknar riktning och kärna.

Men när jag däremot har gjort jobbet först – det professionella förarbetet – då kan AI verkligen förlänga det jag redan kan. Då blir det ett samarbete, inte en ersättning. Då är det min kunskap som leder och tekniken som hänger med.

Det är en påminnelse jag gärna bär med mig: AI gör inte jobbet åt dig. Den gör det bara med dig, om du är tydlig nog.

Och precis som med allt annat kreativt arbete gäller fortfarande: kvalitet in – kvalitet ut.

Mellan hand och tanke – anteckningsboken som en kanvas

I går införskaffade jag nya anteckningsböcker och pennor. Den där enkla glädjen, den som känns i kroppen direkt. Redan på kvällen satt jag i soffan framför tv:n och lät handen gå. Tankar, intryck, små idéer som behövde samlas innan de försvann. Det är en stillsam lycka, att ha rätt verktyg till rätt stund.

När så mycket i dag kan broderas ut digitalt, med AI och smarta system som förädlar och sorterar, har den gamla hederliga anteckningsboken faktiskt blivit ovärderlig. Den är startpunkten. Grunden. Det är där jag börjar när något rör sig i mig.

Utifrån anteckningarna kan jag sedan förgrena vidare – och där kommer ChatGPT in. Jag matar in tankarna, låter dem ta form och plötsligt blir allt både mer överskådligt och mer konkret. Mina arbetsdagar har blivit så mycket effektivare på det sättet.

Men ändå. Trots alla digitala finesser föredrar jag ofta att skriva för hand. Det är något med kopplingen mellan handen och hjärnan. Något som inte kan återskapas i ett tangentbord. När jag skriver för hand stannar jag upp. Jag hinner känna efter. Orden letar sig fram i ett annat tempo. Det är som om tanken får en annan klang när den får gå via bläck.

Anteckningsboken har blivit mer än bara ett verktyg. Den är en förlängning av mitt seende. En plats – eller låt oss kalla den en kanvas – för alla de där fragmenten som ännu inte har någon form. Och kanske är det just det, för att kunna skapa något riktigt bra behöver jag först samla, famla, formulera på ett sätt som är både fritt och förankrat. Där är pappret oöverträffat.

Om du vill läsa mer om hur anteckningsböcker kan användas i vardagen som kreatör kan du se blogginlägget ”Anteckningsböcker – praktiska verktyg för dig som skriver”. Där delar jag fler tankar om hur du kan använda skrivboken som stöd i ditt kreativa arbete – vare sig du jobbar analogt, digitalt eller, som jag, någonstans däremellan.