Från slott och bok till en rhododendronvärld i bildform

Det var något alldeles särskilt med besöket under rhododendronblomningen på Sofiero slott och slottsträdgård. Gångarna, rummen, de sammanflätade grenarna – allt formade en levande arkitektur i blom. Träden var som skulpturer, skapade av naturens egen hand, och bland dem började min fantasi löpa. Kunde det finnas salar här? Hemligheter? Älvfolk?

trädgårdsbänk gjord av blommande rhododendron och som står i ett magiskt rum
Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI

Ungefär i samma skede hade jag precis börjat läsa Holly Blacks Luftens folk igen och den ena upplevelsen förstärkte den andra. Bilder växte fram i mitt inre, likt världar som redan fanns men som väntade på att utforskas. Och där någonstans tog mina digitala motiv form. I Midjourney började jag skapa sagoväsen och rhododendronsalar – rum under blommorna, sängar klädda i kronblad, gångar som leder vidare bortom… bortom vad?

rhododendron säng for älvor fantasy målning
Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI

Jag arbetar ofta så. Något jag sett eller känt – en plats, en doft, en bok – slår rot. Det växer till något nytt i text- eller bildform. När jag genererar bilder är det som att skriva i färg. Jag formar varje miljö med ord, men inte vilka ord som helst. Det är en konst i sig att beskriva ljus, material och stämning på ett sätt som AI:n förstår. I gengäld får jag tillbaka en förstärkt version av mina inre bilder, laddade med något drömskt och oväntat.

magisk rhododendrongång mellan blommor träd fantasy värld bild
Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI

Skapandet sker alltså inte i ett vakuum. Det är förankrat i det jag läser, det jag upplever, det jag återkommer till gång på gång. Och i fallet med rhododendron har det blivit en hel liten värld som är full av blommande salar, skimrande skogsbäddar och svävande ljuskällor. Det är bilder som bär en magi jag själv uppskattar och gärna dröjer mig kvar vid.

För visst är det väl så inspiration fungerar ibland – som frön som faller in från olika håll och slår rot precis där det finns utrymme för dem att växa?

Anteckningsböcker – praktiska verktyg för dig som skriver

I en värld där AI, appar och digitala system blivit en självklar del av arbetsvardagen är det lätt att glömma hur kraftfullt ett analogt verktyg kan vara. Men för många skribenter och kreatörer är anteckningsboken fortfarande oumbärlig – inte av nostalgiska skäl, utan för att den bidrar till jobbet. Den fångar tanken innan den flyger vidare.

Det här handlar inte om långsamma omvägar. Det handlar om att tänka klart, snabbt och effektivt – med papper och penna som förstahandsverktyg.

Därför använder jag en anteckningsbok i mitt kreativa arbete

Nyligen köpte jag nya anteckningsböcker och pennor. Samma kväll och nästa dag började jag anteckna medan jag hade ett öga på tv:n. Det var inga stora idéer – bara strötankar, formuleringar och uppslag. Men handen hann före självcensuren. Materialet blev användbart nästan direkt.

använda en anteckningsbok som förarbete inför skrivande
Bild: Sandra Jönsson med hjälp av AI

Jag märker att skrivandet för hand triggar i gång något som tangentbordet inte gör. Jag kommer åt ett mer direkt språk. Jag strukturerar utan att ens försöka. Och när jag senare använder AI för att utveckla innehållet har jag redan gjort det viktigaste. Tänkt och skapat själv.

Så använder du anteckningsboken som kreativt verktyg

En anteckningsbok kan vara mycket mer än ett ställe för lösa rader. För mig fungerar den som:

  • Ett idéarkiv. Här samlar jag frön till kommande texter, rubriker, reflektioner, infall.
  • En råskiss. Jag testar formuleringar, gör listor, ritar tankekartor – snabbt och utan krav.
  • Ett arbetsverktyg. Jag återvänder ofta till tidigare anteckningar och plockar upp idéer som blivit aktuella igen.
  • Ett filter. Genom att först skriva för hand kan jag prioritera de viktigaste stolparna i information jag tar del av. Detta blir som ett skelett att bygga vidare på vid ett senare tillfälle.
  • En brygga till AI-arbetet. Jag använder ofta mina anteckningar som startpunkt när jag jobbar vidare digitalt.

Det viktigaste är inte hur boken ser ut. Det viktiga är att den används. För skrivandet händer inte bara när man sätter sig för att skriva vid datorn. Det kan börja långt innan – med en penna i handen.

Fem saker att ta med dig om att använda anteckningsböcker

Så sammanfattningsvis:

  • En anteckningsbok hjälper dig fånga idéer snabbt – med eller utan filter.
  • Handen hinner ofta före tvivlet och det du skriver för hand blir mer direkt och därmed användbart.
  • Du kan använda anteckningsboken som idéarkiv, råskiss och kreativ inspiration.
  • Förarbetet på papper ger bättre resultat i nästa steg – oavsett om det sker i AI-verktyg eller i ordbehandlare.
  • Det viktiga är inte vilken bok du har, utan att du faktiskt använder den.

Du får inte bättre resultat än din kunskap – inte ens med AI

Det är lätt att tro att tekniken löser allt. Att det bara handlar om rätt verktyg, rätt program, rätt kommandon – och sedan är det klart. Men det märkliga är att ju mer jag arbetar med generativ AI, desto tydligare blir något som egentligen inte är särskilt nytt:

Du får aldrig bättre resultat än din förståelse för det du försöker skapa.

Det gäller text. Det gäller bild. Det gäller strategi, tonalitet och berättande. AI kan förvisso generera snabbt – men det är du som står för riktningen. Och om den saknas märks det direkt. För en lös tanke ger ett löst resultat. En vag idé blir till en vag utformning, hur avancerat systemet än är.

Det är inte AI som tänker – det är du

Det kan vara frestande att lita på automatiseringen. Att luta sig mot att ”det löser sig i prompten” eller ”jag kan alltid justera senare”. Men utan en grundläggande förståelse för vad som krävs – vare sig det handlar om färglära, komposition eller storytelling – blir det hela ihåligt och ofärdigt.

Jag märker det tydligt när jag hjälper andra – och ibland också i mitt eget arbete. När jag själv är otydlig i vad jag vill blir AI bara en spegel av det. Den återger bristen, förstärker osäkerheten, formar något som kanske ser okej ut men som saknar riktning och kärna.

Men när jag däremot har gjort jobbet först – det professionella förarbetet – då kan AI verkligen förlänga det jag redan kan. Då blir det ett samarbete, inte en ersättning. Då är det min kunskap som leder och tekniken som hänger med.

Det är en påminnelse jag gärna bär med mig: AI gör inte jobbet åt dig. Den gör det bara med dig, om du är tydlig nog.

Och precis som med allt annat kreativt arbete gäller fortfarande: kvalitet in – kvalitet ut.

Mellan hand och tanke – anteckningsboken som en kanvas

I går införskaffade jag nya anteckningsböcker och pennor. Den där enkla glädjen, den som känns i kroppen direkt. Redan på kvällen satt jag i soffan framför tv:n och lät handen gå. Tankar, intryck, små idéer som behövde samlas innan de försvann. Det är en stillsam lycka, att ha rätt verktyg till rätt stund.

När så mycket i dag kan broderas ut digitalt, med AI och smarta system som förädlar och sorterar, har den gamla hederliga anteckningsboken faktiskt blivit ovärderlig. Den är startpunkten. Grunden. Det är där jag börjar när något rör sig i mig.

Utifrån anteckningarna kan jag sedan förgrena vidare – och där kommer ChatGPT in. Jag matar in tankarna, låter dem ta form och plötsligt blir allt både mer överskådligt och mer konkret. Mina arbetsdagar har blivit så mycket effektivare på det sättet.

Men ändå. Trots alla digitala finesser föredrar jag ofta att skriva för hand. Det är något med kopplingen mellan handen och hjärnan. Något som inte kan återskapas i ett tangentbord. När jag skriver för hand stannar jag upp. Jag hinner känna efter. Orden letar sig fram i ett annat tempo. Det är som om tanken får en annan klang när den får gå via bläck.

Anteckningsboken har blivit mer än bara ett verktyg. Den är en förlängning av mitt seende. En plats – eller låt oss kalla den en kanvas – för alla de där fragmenten som ännu inte har någon form. Och kanske är det just det, för att kunna skapa något riktigt bra behöver jag först samla, famla, formulera på ett sätt som är både fritt och förankrat. Där är pappret oöverträffat.

Om du vill läsa mer om hur anteckningsböcker kan användas i vardagen som kreatör kan du se blogginlägget ”Anteckningsböcker – praktiska verktyg för dig som skriver”. Där delar jag fler tankar om hur du kan använda skrivboken som stöd i ditt kreativa arbete – vare sig du jobbar analogt, digitalt eller, som jag, någonstans däremellan.