Författare: S M Jönsson

S M Jönsson är skribent, kreatör, humanist och samhällsvetare med en fascination för språk, kreativitet och teknik. Hon har en akademisk bakgrund inom kreativt skrivande, socialantropologi samt antikens kultur och samhällsliv och skriver om hur mänskligt skapande förändras i takt med AI:s framväxt.

Genom texter om skrivande, digitalt hantverk och humanistiska perspektiv undersöker hon hur fantasi, kunskap och teknik kan berika varandra. På smjonsson.se varvar hon professionella insikter med personliga reflektioner om skapande, kultur och lärande i en tid där ordet ständigt får nya vägar.

Färg som får flyta ut: Röda tulpaner i akvarell och tusch

När jag arbetade med dessa tulpaner i Midjourney ville jag utforska hur färg kan röra sig, nästan som av sig själv. Jag valde att kombinera akvarellens genomskinliga lätthet med tuschens intensitet – två tekniker som tillsammans skapar både kontrast och rörelse. Resultatet blev bilder som känns målade i ett enda andetag. De är organiska, fria och fulla av liv.

Jag ser dem som digitala färgexperiment – men också som modeller för hur man kan leka med akvarell och tusch i verkligheten.

Från konstnärlig idé till flytande form

Jag började med en enkel prompt: abstract tulip in flowing watercolor and ink, vivid red and magenta tones, delicate paper texture. Sedan lät jag färgerna ta över. Jag ville att varje kronblad skulle se ut som om det just slagit ut – inte helt stilla, utan i rörelse.

akryltusch akvarell flytande målning röd tulpan gjord i ai måleri tips inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Genom att lägga till ord som fluid, blooming, transparent fick jag fram den rätta känslan av vått i vått – där färgerna blandas naturligt och bildar nya nyanser i mötet. Det är något särskilt med hur Midjourney hanterar den typen av flytande strukturer. Det blir nästan som att se färgen sprida sig över papperet.

När färg och ljus samspelar i tulpaner

Tulpanerna fick sina röda och rosa toner genom lager av ljus och skuggor. De djupaste partierna påminner om koncentrerad tusch, medan de ljusare delarna ser ut som tunna slöjor av akvarell. Jag ville att bilderna skulle kännas målade på riktigt, med små oregelbundenheter och variationer i pigmenten.

Det blev också en studie i balans, hur mycket kontrast man vågar lägga in utan att förlora den mjuka, flytande känslan. Resultatet blev något mellan blomma och rörelse – en tulpan som nästan tycks sväva utanför papperet.

En inspirationsmodell för eget skapande

Det jag tycker mest om med dessa bilder är hur enkelt de kan fungera som inspiration till verkligt skapande. Man kan prova att måla på samma sätt, med akvarell som grund och några linjer tusch för att markera rörelse. Eller så kan man experimentera med rinnande färg på fuktat papper och låta slumpen skapa formerna.

flytande akryl tusch tulpan målning gjord digitalt pyssel inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Den här tekniken är perfekt för den som vill släppa kontrollen en stund och låta färgerna styra. Det blir aldrig exakt likadant två gånger – och just det är hela poängen.

Akvarell och tusch som experiment

Tulpanerna blev till sist mer än bara blommor. De blev ett sätt att utforska vad som händer när man låter färg och rörelse mötas. För mig är det ett sätt att kombinera mitt intresse för konst och digitalt skapande – där Midjourney blir som en digital målarduk.

Det är sådana här bilder jag återvänder till när jag vill påminna mig om hur enkelt det kan vara att börja skapa. Ett motiv, några färger och lusten att se vart det leder.

Serendipitet: Den kreativa kraften i det oväntade

I dag lärde jag mig ett nytt ord: serendipitet. Det betyder att hitta något värdefullt utan att leta efter det. Att råka snubbla över en idé, en lösning, en ny riktning – inte trots att du var på väg någon annanstans, utan tack vare det.

Och när jag tänker efter har det hänt mig oräkneliga gånger. När ett ord jag inte hade planerat att använda öppnar för ett nytt perspektiv. När en bild från ett gammalt projekt leder vidare till något helt annat. När ett sidospår plötsligt är det som bär.

Att vara kreativ innebär inte bara att följa en plan. Det kan också vara att låta något oväntat visa vägen.

När något annat än vad du tänkt dig visar sig vara det viktigaste

Det är lätt att tro att bra idéer alltid föds ur fokus. Men ofta är det precis tvärtom. Jag kan sitta med ett textutkast, försöka formulera något svårt och plötsligt fastna i en formulering som inte ens hör till ämnet – men som säger något bärande jag inte hade tänkt än.

De bästa insikterna kommer ibland från det perifera. Från något jag antecknade i förbifarten. Från en mening i ett gammalt utkast. Från ett sidospår jag nästan inte vågade följa.

Och det är just därför jag under mina arbetsdagar försöker lämna plats för att gå vilse en stund. Jag vet att det ofta är där jag hittar rätt.

Du kan inte planera fram serendipitet – men du kan skapa förutsättningar

Det går inte att tvinga fram de där aha-ögonblicken. Men du kan jobba på ett sätt som gör dem mer sannolika. För mig handlar det mycket om att röra mig mellan olika uttryck – att skriva, rita, formulera, skissa, prompta.

Att stanna upp när något känns oväntat lovande. Att våga byta vinkel. Att inte stänga igen för snabbt bara för att det inte var så jag hade tänkt.

Ofta är det i det ofärdiga, det lite svajiga, som nästa idé finns gömd. Och när jag väl upptäcker den förstår jag att det är precis där jag skulle kunna bygga vidare.

5 sätt att bjuda in till serendipitet i ditt kreativa arbete

Så här kan du skapa förutsättningar och bjuda in till serendipitet i din kreativa process:

Spara det du nästan slängde. Ibland är det just de där halvformulerade tankarna som växer till något stort.
Byt miljö eller verktyg. Testa att skriva för hand, prompta en bild eller gå tillbaka till något analogt – det öppnar för andra associationer.
Tillåt avstickare. Gå en omväg i texten, i processen eller i tanken. Du vet aldrig vad du hittar där.
Samla det oförutsedda. Ha en plats för lösryckta ord, idéer eller bilder – även om du inte vet varför de känns viktiga än.
Blicka bakåt ibland. Det du en gång tänkte men inte använde kan ha fått mening nu – i ett nytt ljus, i ett nytt sammanhang.

Läs mer om serendipitet – och om hur det har påverkat världen

Vill du fördjupa dig i ordet serendipitet finns bra källor att titta närmare på. SAOL (Svenska Akademiens ordlista) beskriver det kort och koncist som:

serendipitet – ”förmåga att göra värdefulla upptäckter av en slump”

En något torrare definition, kanske. Det säger ändå mycket om begreppets kärna, nämligen att något oväntat kan leda till något ovärderligt.

tankar om serendipitet och kreativitet — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Wikipedia går ett steg längre. Där finns exempel på hur serendipitet har påverkat allt från vetenskap till kultur. Visste du att upptäckten av exempelvis penicillin och röntgenstrålar är resultat av serendipitet? Inte planerade genombrott – utan lyckliga sammanträffanden.

Det ger perspektiv. Vissa av de mest banbrytande idéerna i historien började med att någon var på väg åt ett helt annat håll och samtidigt förmådde ta de överraskande upptäckterna till vara.

Viktigt att iGaming-content förhåller sig till svenska regleringar

Att skriva om spel på nätet kräver fingertoppskänsla. iGaming är en av de mest konkurrensutsatta branscherna online och innehållet behöver både väcka intresse och bygga förtroende.

Men det finns också ett ansvar, menar jag. Den som producerar texter om spel och vadslagning behöver förstå den svenska spelmarknaden och förhålla sig till dess regler, språkbruk och värderingar – inte bara för att det är byråkratiskt nödvändigt, utan även för att det är rätt mot läsaren.

Det handlar ytterst om att sätta spelaren först. När skrivandet utgår från respekt, tydlighet och balans skapas innehåll som engagerar och informerar, helt utan att vilseleda eller romantisera spelandet.

Förstå regelverket utan att förenkla verkligheten

Sedan den svenska spelmarknaden reglerades 2019 finns ett tydligt ramverk för hur spel får marknadsföras. Men även inom dessa ramar finns gråzoner. Det betyder att du som skribent behöver göra mer än att ha koll på regler. Du behöver skriva med ditt omdöme i behåll.

Alla texter som handlar om spel, odds eller casinon påverkar hur människor ser på sitt spelande. Därför bör skrivandet inte handla om att locka till spel, utan om att ge korrekt, nyanserad och ansvarsfull information. I praktiken betyder det att du undviker överdrivna löften, svepande språk eller ordval som antyder snabb vinst.

Det är fullt möjligt att skriva engagerande om iGaming – men det ska göras med respekt för läsaren och medvetenhet om spelandets risker.

Sätt först och främst spelarens verkliga behov i centrum

En text om spel ska inte handla om att få någon att klicka – den ska hjälpa någon att förstå. Det betyder att läsarens perspektiv alltid ska styra ton, struktur och innehåll. Vad vill denne veta? Vad behöver denne kunna fatta beslut om?

Genom att skriva med transparens och tydliga förklaringar bygger du förtroende. Läsaren ska känna att du talar till denne, inte om den. Och även när du arbetar med SEO och affiliatelänkar finns det utrymme för balans. Du kan optimera för synlighet utan att kompromissa med ansvar.

Det handlar om att låta texten informera snarare än påverka. När man skriver för människor, inte bara för sökmotorer, håller innehållet längre.

Skriv om iGaming med trovärdighet som strategi

Inom iGaming-content är trovärdighet inte bara ett ideal – det är en konkurrensfördel. Texter som bygger på korrekt information, tydliga källor och ärlig ton ger ett starkare intryck än de som försöker övertyga med superlativ.

Ett bra sätt att tänka är att skriva som om du vore den som själv ska fatta beslutet. Hur skulle du vilja att informationen presenterades för dig? Den frågan skapar ett naturligt filter för både språk och balans.

Om du dessutom vågar nämna risker, spelgränser eller verktyg för ansvarsfullt spelande visar du att du tar läsaren på allvar. Det bygger långsiktigt värde såväl för ditt innehåll som för det varumärke du representerar.

SEO med ansvar som riktmärke för spelinnehåll

SEO kan ibland skapa fel drivkrafter. Det är lätt att jaga klick och positioner, men en hög placering betyder lite om läsaren inte upplever innehållet som pålitligt. Därför är ansvarsfull SEO inte en motsats till effektiv SEO – det är förutsättningen för den.

Sökoptimering inom iGaming handlar om att använda rätt språk för rätt publik. Ord som spellicens, bonusvillkor, spelgräns och ansvarsfullt spelande kan stärka trovärdigheten samtidigt som de förbättrar synligheten. Det gäller bara att använda dem på ett sätt som känns genuint och upplyst, inte mekaniskt.

Skriv för tillit, inte bara för trafik

När du skriver inom iGaming förvaltar du mer än ett uppdrag. Du förvaltar ett förtroende. Det gäller gentemot läsaren, varumärket och samhället. Innehåll som respekterar spelaren, följer reglerna och förmedlar ansvar signalerar professionalism.

I längden är det just dessa texter som håller. Texterna som informerar med läsarens bästa i åtanke och som inte manipulerar. Texterna som talar med människor, inte till dem.

Och det är kanske det mest hållbara man kan skapa i en bransch som annars rör sig snabbt – en text som både syns och står för något.

Det där typiska Canva-utseendet – och varför det kanske inte är verktygets fel

För ett tag sedan läste jag ett kort men intressant inlägg i en av kreatörsgrupperna på Facebook. Någon skrev att allt som designas i Canva ”ser ut som Canva”. Det här blev som en uppenbarelse för mig, någon som satte ord på något jag tänkt men inte förstått fullt ut.

Jag älskar Canva, verkligen. Det är snabbt, intuitivt och nästan omöjligt att misslyckas i. Ändå kände jag igen mig i det där påståendet. Det finns något i linjerna, färgerna och helheten som gör att många Canva-designer känns lite likadana.

Och kanske har allt detta mindre att göra med stil än med hur vi skapar när gränssnittet uppmuntrar till att klicka, dra och släppa.

När enkelheten i Canva styr processen

Canva har gjort grafisk design tillgänglig för alla. Det är dess stora styrka. Men tillgängligheten påverkar också beteendet. När allt finns nära till hands – färdiga layouter, symboler, typsnitt och bakgrunder – är det lätt att fastna i det som redan finns rakt framför näsan.

I stället för att planera ett uttryck från grunden börjar man snabbt arrangera element på ytan. Designen växer fram genom klick snarare än genom idé. Det är inte fel, men det gör något med resultatet. Det blir snabbt prydligt, fungerande och klart – men ibland också lite platt. Ska jag vara riktigt ärlig? Ibland även lite klippt och klistrat.

En aha-upplevelse om något jag redan tänkt

Det var därför det där Facebook-inlägget fick mig att stanna upp. Jag har tänkt i liknande banor många gånger men aldrig riktigt formulerat det till en klar tanke. Hur vissa affischer, inlägg eller presentationer ser ”för Canva” ut, utan att något egentligen är dåligt med dem.

Många gånger har jag slagits av hur designprojekten saknar sammanhållning, som om delarna inte riktigt hör ihop. Och det är kanske inte så konstigt. När designprocessen utgår från att flytta objekt med musen är det lätt att just börja klippa och klistra. Resultatet blir ofta snyggt men känns ibland mer monterat än skapat.

När klicka-dra-och-släpp blir arbetssätt

Canvas användargränssnitt är briljant i sin enkelhet. Men just därför påverkar det också hur vi tänker. Att kunna dra in en form, testa en färg och lägga till en text på ett ögonblick gör designen reaktiv.

I sin tur medför det att man svarar på vad man ser i stunden i stället för att bygga upp en struktur. Det är som att arbeta med pusselbitar utan att först se bilden på kartongen. Mycket av det som görs i Canva får därför ett visst klippt-och-klistrat-utseende.

Bryt mallen genom experiment, inte verktyget

Canva i sig är nog inte problemet. Problemet uppstår antagligen när vi låter verktyget styra vägen snarare än tanken. Mallarna är tänkta som stöd, inte som slutprodukter.

Den som börjar i en mall riskerar att fastna i dess logik. Den som däremot använder mallen som skiss kan skapa något eget. Det handlar om att våga tänja på proportioner, flytta element, byta ut typsnitt och skapa friktion där allt känns för färdigt.

Oftast är det just den lilla skevheten som gör något levande, tänker jag.

5 sätt att göra Canva till ditt eget

Så hur blir Canva en plats för skapande snarare än ett digitalt pysselbord där man mest klipper och klistrar? Nedanför följer fem förslag utan exakta pekpinnar:

Utgå från eget bildmaterial. Canva blir mest generiskt när allt kommer från samma bibliotek. Egna bilder, illustrationer eller texturer gör direkt skillnad.
Skapa egna färgpaletter. De förvalda kombinationerna är snygga men förutsägbara. Hämta färger från fotografier, målningar eller naturliga miljöer.
Bygg vidare på en mall. Använd mallar som startpunkt men forma om dem. Flytta, skala, byt riktning.
Låt texten styra formen. Canva uppmuntrar till symmetri, men ibland vinner designen på att avvika från rutnätet. (Eller inte! Du får helt enkelt prova dig fram.)
Blanda material från olika källor. Egna foton, AI-genererade detaljer eller digitalt illustrerade element ger ett mer personligt intryck.

När perfektionen i designen blir tråkig

Canva älskar ordning. Alla bitar faller på plats, linjerna blir exakta och mellanrummen matematiskt korrekta. Det är befriande – men också lite farligt. För balans är inte alltid samma som liv.

Ibland behöver designen en liten förskjutning, något som stör ögat, något som avslöjar handen bakom arbetet. Det är i den rörelsen mellan precision och slump som uttrycket får sin personlighet.

Det lilla extra som avslöjar designomsorg

I slutänden är det omsorgen som gör skillnaden. Två designer kan vara nästan identiska, men bara den ena känns genomarbetad.

Kanske är det en nyans i färgen, ett typsnitt som fått andas lite mer eller en bild som bytts ut för att bättre spegla tonen? Sådant syns inte alltid. Det känns dock. Och det är det som förvandlar en snabb layout till en medveten design.

Canva har verktyget – men du har blicken

Canva är gjort för att göra allt enkelt. Men enkelhet betyder inte att man måste stanna vid det enkla. När du går in med en tydlig tanke – vad du vill uttrycka, vilken känsla du vill skapa – blir verktyget ett stöd i stället för en begränsning.

Det krävs inte mer tid, bara mer medvetenhet. Det är fortfarande du som avgör var balansen ska ligga mellan hastighet och hantverk.

Skapa medvetet, inte automatiskt i Canva

Så ja, det finns något med Canva. Inte en egen estetik, men ett arbetssätt som sätter sin prägel på resultatet. Den klicka-dra-och-släpp-logik som gör programmet så användarvänligt kan också göra uttrycket splittrat om man inte stannar upp.

Verktyg kan hjälpa oss skapa snabbare, men de kan aldrig ersätta den blick som ser skillnaden mellan en bra design och en mindre lyckad sådan. Canva är en fantastisk resurs. Originalitet kräver dock fortfarande något mer än ett bibliotek av möjligheter.

Och här ligger verktygets verkliga potential, för sällan har det väl varit så enkelt att experimentera fram olika stilar i ett designprogram?

Sveriges radio bjuder på hur mycket bra länkinspiration som helst

När man arbetar med skrivande, särskilt inom digitalt innehåll, är det lätt att stirra sig blind på skrivytan. Man fokuserar på rubriker, sökord och struktur – men glömmer ofta delen som verkligen gör texterna levande. Inspirationen och referenserna, nämligen. Därför vill jag lyfta en källa som fler borde använda: Sveriges radio, eller SR.

Oavsett ämne du skriver om finns det nästan alltid något i Sveriges radios enorma arkiv som kan bredda din förståelse, väcka nya idéer eller hjälpa dig länka till relevanta perspektiv. Det är en resurs som kombinerar journalistisk kvalitet med kulturell bredd och som dessutom är helt gratis att använda som referens i egna texter.

Hitta berättelser som fördjupar texten

Sveriges radio är inte bara nyheter. Deras arkiv rymmer reportage, dokumentärer, vetenskapsprogram, samhällsdebatt och kulturfördjupning som täcker i princip alla tänkbara ämnen. Om du skriver om klimat, historia eller digitalisering finns där program som berättar historierna bakom faktan.

Det är just berättelserna som gör Sveriges radio så användbart. De ger röst åt människor, miljöer och skeenden på ett sätt som kan inspirera till både ton och perspektiv. I stället för att bara hänvisa till statistik eller myndigheter kan du länka till ett reportage där någon faktiskt berättar hur det känns, vad som står på spel eller hur något förändrats i praktiken. Det skapar en annan typ av läsvärde.

Använd ljud som stöd för texten

Att komplettera en text med en ljudkälla – och då i form av en länk – är också ett sätt att fördjupa upplevelsen. Det behöver inte vara superstort eller -tekniskt, en enda väl vald länk till ett radioprogram kan ge texten djup, trovärdighet och variation.

Särskilt i längre artiklar, där du vill visa att du har gjort research, är det effektivt att länka till ett inslag som stärker en aspekt du själv inte hinner utveckla. Det visar både omsorg och respekt för läsarens tid. Du ger den som vill veta mer möjlighet att söka sig vidare.

En annan fördel är att Sveriges radios sändningar ofta ligger kvar i många år, vilket gör dem mer stabila som länkar än tillfälliga bloggar eller nyhetssajter.

5 program på Sveriges radio att inspireras av

Nedanför följer fem exempel på radioprogram du kan inspireras av i ditt skrivande:

Vetenskapsradion – för tips och fördjupning om den senaste forskningen.
Verkligheten – ett radioprogram som innehåller gripande berättelser direkt ur livet.
Dagens eko – fördjupning av aktuella nyheter och händelser på ett sätt som alltid ger mervärde.
Kropp och själ – för dig som vill få ett helhetsgrepp om såväl hälsa som livsstil och som vill få nya ingångar till skrivandet om livet.
Naturmorgon – ett program som innehåller korta och långa inslag om allt som rör naturen.

Att bara lyssna igenom ett par avsnitt inom ditt skrivämne kan ge dig både nya infallsvinklar och formuleringar som du annars inte hade hittat.

Ge dina länkar värde och sammanhang

När du länkar till ett radioprogram bör du alltid förklara varför. En länk utan kontext hjälper sällan läsaren. Men en länk som presenteras som en fördjupning – till exempel I det här reportaget berättar forskare vid Göteborgs universitet mer om hur… – gör texten både mer användbar och mer engagerande.

Det visar att du inte bara skriver, utan kuraterar information. Du hjälper läsaren att förstå sammanhanget och du bygger förtroende genom att visa varifrån du hämtar din inspiration.

Att länka till kvalitetsjournalistik från Sveriges radio stärker också trovärdigheten i ditt eget material. Mellan raderna menar du att du har gjort din research.

Inspireras av Sveriges radio för relaterbart innehåll

Sveriges radio är en av de mest underskattade resurserna för alla som arbetar med text. Här finns röster, berättelser och insikter som kan lyfta en webbtext från informativ till engagerande.

När allt fler texter produceras snabbt och ytligt blir förmågan att länka klokt en del av hantverket. En väl vald SR-länk kan förvandla en text från enbart faktabaserad till något som känns direkt relaterbart.

Årstiderna som min starkaste resurs i skrivandet

Att arbeta med årstiderna är en av mina mest värdefulla metoder som skribent och innehållsskapare. De fyra årstiderna ger mig struktur och ständig inspiration. Genom att låta naturens skiftningar leda mitt skrivande framåt håller jag innehållet levande, aktuellt och relevant året runt.

Låt årstiderna driva rytmen i innehållet

Jag ser årstiderna som ett redskap, inte bara som ett tema. De fungerar som en naturlig kalender för både inspiration och planering. När jag planerar min innehållsproduktion utgår jag alltid från årstidens rytm – vad människor söker efter, vad de längtar efter och vad som faktiskt händer omkring oss.

Det betyder att:

Vårinnehåll börjar planeras redan i januari.
Sommarinspiration förbereds under våren.
Höstämnen planeras mitt i sommaren.
Jul- och vintermaterial arbetas fram när bladen fortfarande sitter kvar på träden.

På det sättet ligger bloggen alltid steget före, samtidigt som texterna känns självklara när de publiceras.

När man har arbetat med årstiderna under flera år förändras också arbetssättet. Det blir inte lika ansträngande att skapa nytt, för mycket av grunden finns redan. Tidigare texter, bilder och teman kan återanvändas och utvecklas. Det skapar en stadig rytm där man både kan planera långsiktigt och göra spontana inlägg när något inspirerande dyker upp.

Det är just den kombinationen – struktur och frihet – som gör att årstidsbaserat skrivande blir hållbart i längden.

Bygg långsiktig trafik genom årstidernas återkomst

Ett årstidsanpassat arbetssätt skapar hållbar trafik. Vissa inlägg får ett tillfälligt uppsving, som när intresset för julpyssel eller vårblommor toppar, men de dör aldrig helt. De väntar bara på sin tid igen. När hösten eller våren återkommer gör läsarna det också.

För mig betyder det att varje säsongsinlägg är en investering som växer över tid. Jag återkommer till dem, uppdaterar bilder, länkar till nytt material och ser till att varje årstid får sitt eget flöde av artiklar, guider och idéer. På så sätt byggs bloggen upp som ett levande bibliotek av återkommande teman.

Förena kreativitet och strategi

Årstiderna är inte bara en praktisk ram. De är själva drivkraften i mitt skrivande. När jag arbetar med säsongsbaserat innehåll finns alltid något nytt att inspireras av. Men det handlar också om strategi. De flesta sökningar, oavsett om de sker via Google eller AI-verktyg, är kopplade till det som pågår just nu. Därför blir årstiderna en naturlig väg in i läsarens vardag och en stadig källa till relevant trafik.

Jag försöker alltid möta det behovet med texter som speglar säsongens verklighet:

På våren skriver jag om blommor, naturen i förändring och pyssel som speglar det spirande livet. Det kan handla om vårkransar, målade stenar, vårtecken i trädgården eller tips på skapande aktiviteter som passar när allt börjar om.
På sommaren blir fokus utflyktsmål, trädgårdsliv och utomhusvistelser. Jag skriver om sommarblommor, svenska resmål, picknickidéer och inspiration till ett mer närvarande tempo.
På hösten återkommer jag till pyssel och inredning – ofta med naturen som inspirationskälla. Lönnlöv, kottar, färgskiftningar och ljusare texturer blir till teman för artiklar om skapande och hemtrevnad.
På vintern handlar det mer om inomhusmys, snöupplevelser och återhämtning. Jag skriver om vinterpyssel, julförberedelser, vila och idéer för ett lugnare vardagstempo när året går mot sitt slut.

Denna rytm skapar balans mellan kreativitet och strategi. Innehållet känns alltid aktuellt för läsaren, samtidigt som det stärker bloggens långsiktiga struktur och återkommande trafikflöde.

Skapa kontinuitet utan att fastna i upprepning

Ett vanligt misstag är att tro att säsongsinnehåll bara kan användas en gång. Jag tänker tvärtom. Varje årstid är en chans att bygga vidare på tidigare material, att förfina, uppdatera, utveckla och återknyta.

Jag arbetar till exempel med:

Årliga uppdateringar av äldre inlägg, med nya bilder och perspektiv
Internt länkade artiklar som leder läsaren vidare mellan relaterade teman
Säsongssamlingar – som ”20 höstpyssel” eller ”Julens bästa tips” – där nytt och gammalt material möts

På så sätt blir varje publicering en del av ett större årshjul, där allt hänger ihop och där bloggen successivt växer i värde och djup.

Håll skrivandet levande genom årstidens växlingar

Det kanske viktigaste med att skriva med årstiderna som ram är att det håller skrivandet levande. Jag behöver aldrig leta länge efter inspiration. Den finns nämligen alltid precis utanför fönstret. Ljuset, vädret, stämningarna och människors beteenden förändras, och texterna förändras med dem.

skapa innehåll med årstider som utgångspunkt inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Det gör arbetet både roligt och hållbart. Jag utvecklas i takt med året och bloggen gör det också. Det blir ett naturligt kretslopp av idéer, ord och bilder som aldrig riktigt tar slut.

Därför skriver jag med årstiderna som resurs

Så för att sammanfatta denna artikel om mitt bloggande och skapande kring årstider:

Årstiderna ger struktur, inspiration och kontinuitet.
De speglar vad människor söker efter i stunden.
De skapar långsiktig trafik och hållbar publicering.
De ger ett naturligt flöde mellan nytt och gammalt innehåll.
De håller både skrivandet och bloggen levande.

Kanske kan detta arbetssätt bli en ingång även i ditt innehållsskapande?

Stenmålning med igelkott – skapad med digital penselkänsla

Jag ville utforska hur långt AI har kommit i att återge känslan av handmåleri – inte genom att efterlikna verkligheten perfekt, utan genom att fånga uttrycket. Därför började jag experimentera med något välbekant och charmigt: igelkottar målade i akryl på sten.

Det är ett klassiskt motiv inom pyssel och småskalig konst, men också en intressant utmaning för en bildgenerator. Hur skulle ett verktyg som arbetar digitalt hantera penseldrag, struktur och stenens ojämna form?

Jag ville helt enkelt se vad som händer när ett analogt hantverk möter en digital tolkning.

Måla igelkott på sten som idéexperiment

Experimentet handlade mindre om att skapa ett färdigt resultat och mer om att utforska gränserna för det möjliga. Jag fascineras av hur AI kan imitera konstnärliga tekniker utan att nödvändigtvis förstå dem – och hur det ändå ibland blir mer uttrycksfullt än väntat.

stenmålning med igelkott i akryl på sten pyssel inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

När jag genererade bilderna upptäckte jag hur väl Midjourney numera kan gestalta lager av färg, som om verktyget förstår hur en akrylpensel arbetar mot stenens yta. De små penseldragen blev inte bara en imitation av verklig struktur. De blev något som känns verkligt i betraktarens öga.

Stenmålning som inspiration till nytt skapande

För mig är det här ett sätt att arbeta med idéer snarare än med teknik. Jag använder AI-verktyg som en skissbok med mål att skapa något som kan väcka inspiration och reflektion. Hos mig föder det här utforskande en brinnande lust efter att utforska stilar och material även i köttrymden – och vice versa.

igelkott sten måla akryl ai bild pyssel inspiration — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

En digital igelkott på en sten kan bli starten på ett faktiskt pyssel, ett undervisningsmaterial eller kanske en ny serie med djurmotiv i olika målarstilar. Det intressanta ligger i växelspelet, i hur en datorgenererad målning kan inspirera till något handgjort – och hur det handgjorda i sin tur påverkar hur jag tänker när jag skapar digitalt.

I mötet mellan akryl och algoritm

När jag tittar på de här AI-bilderna slås jag av hur nära de kommer den mänskliga penselns rytm. Färgerna ligger i tunna skikt och ljuset fångar små oregelbundenheter som om stenen hade en egen struktur.

Jag ser det som ett tecken på att det digitala skapandet inte behöver stå i motsats till det fysiska. Tvärtom kan AI-bilder fungera som ett sätt att tänka nytt kring hantverk, där själva experimentet är målet.

Kanske är det där min största inspiration finns just nu – i viljan att prova, leka och se vad som händer när en gammal idé, som att måla en igelkott på en sten, får nytt liv i en ny teknik.

Tar bekvämligheten över med AI-översikter?

Det är något nästan sorgligt i att se hur snabbt AI-översikter (på engelska AI overviews) och liknande funktioner har förändrat hela sökbeteendet på nätet. För mig, som levt mitt yrkesliv inom skrivande och innehållsproduktion, känns det som att en våt filt har lagts över en redan kämpande bransch.

Skrivande, journalistik och medier har alltid haft sina kriser. Man ramlar, borstar av sig och reser sig igen. Men nu är det annorlunda. Den här gången är det inte bara en marknad som svajar – det är själva ansträngningen att söka, läsa och förstå som verkar ha skakats om i grunden. Finns den ens längre hos den stora massan?

En härjad bransch som redan kämpat länge

Jag ser det hos mig själv och jag ser det hos mina kunder. Tålamodet är prövat, marginalerna små. Det är en bransch som alltid haft uppförsbacke, men som ändå lyckats navigera genom förändringar – från print till digitalt, från klick till kvalitet.

Men AI-översikter och automatiserade sammanfattningar är något nytt. De påverkar inte bara oss som producerar innehåll, utan också hur människor närmar sig information.

Tidigare handlade utmaningen om att synas i mängden. Nu handlar den om att människor inte ens klickar sig vidare.

Bekvämligheten som ny norm i informationssökning

Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att Google snart skulle presentera färdiga sammanfattningar högst upp i sökresultaten – att människor inte längre skulle behöva klicka, läsa eller ens reflektera själva – hade jag nog skrattat lite och tänkt att det underskattar människans nyfikenhet.

Jag trodde på riktigt att vi vill veta mer. Att vi vill läsa hela artikeln, kolla källan, jämföra fakta. Jag tänkte att bekvämlighet aldrig helt skulle vinna över drivkraften att verkligen vilja veta.

Men jag hade nog fel.

När jag ser min egen trafik sjunka märker jag att människor faktiskt inte klickar sig vidare. De nöjer sig med AI:s sammanfattning. De stannar vid ytan. Och i mitt fall är det ju bara tråkigt på ett personligt plan, jag bedriver liksom ingen samhällsnödvändig blogg.

Ja, det är alltså en förlust för mig professionellt och personligt, men på ett djupare plan handlar det om något mycket större. Sannolikt håller vår relation till kunskap på att förändras. Åtminstone är det så mina tankar går.

Från aktivt informationssamhälle till passivt förklaringssamhälle

Det här är kanske den mest radikala förändringen i vårt informationsbeteende sedan internets början, spånar jag vidare. Vi har gått från att aktivt söka information till att passivt ta emot förklaringar.

Tidigare var internet en plats för utforskande. Nu blir det alltmer ett ekosystem där svaren redan serveras. Och vi accepterar dem. I värsta fall. Förhoppningsvis inte, men risken finns.

Jag har hört forskare och professorer säga samma sak på föreläsningar, att vi inte längre kan prata om informationssamhället utan att väga in AI. Hur verktygen inte bara påverkar hur vi söker, utan hur vi tänker.

Vi outsourcar långsamt vår faktagranskning till maskiner hos techbolag.

Mellan teknikoro och mänsklig oro kring information

Många diskuterar just nu om AI kommer att ta över helt, att tekniken en dag blir självmedveten.

Jag är ingen expert på det och jag har ingen dramatisk ståndpunkt om det heller. Jag kan helt enkelt inte förstå hur en maskin skulle kunna börja leva av sig själv, så jag lämnar gärna spekulationerna åt andra som vet.

Min oro ligger någon annanstans. Den handlar inte om att AI ska bli för kraftfull, utan om att vi människor ska bli för bekväma.

Jag tänker ofta på hur viktig vår förmåga att söka, jämföra och värdera information faktiskt är – särskilt i en tid när så många olika berättelser konkurrerar om vår uppmärksamhet. Många av dessa berättelser saknar substans, men ju mer engagerande de är, desto mer vill vi tro på dem.

Och om vi då saknar vanan – och viljan – att själva kontrollera fakta blir vi sårbara. Vi behöver en verktygslåda, både praktisk och intellektuell, för att kunna hantera det informationsflöde vi lever i.

Jag vet att det här låter stort, men det är just därför jag tycker det är så oroande att människor så snabbt vant sig vid AI-översikter eller ett passivt informationsmottagande från allehanda AI-verktyg. Det påverkar inte bara sökbeteendet, utan hela informationsbeteendet.

Jag har inga vetenskapliga data på området – det här är mina iakttagelser som skribent, humanist och samhällsvetare – men siffrorna börjar komma. Sveriges Radio rapporterade nyligen att AI-översikter kan ta upp till 79 procent av trafiken från etablerade nyhetsmedier.

Jag tror på det. Jag ser det rentav i mina egna siffror. Trots goda placeringar och till och med länkar i AI-översikter har trafiken från sökmotorer sjunkit.

Det etiska dilemmat i skrivandet och innehållsproduktionen

Det finns också en personlig dimension i det här, en jag känner ansvar för trots att jag är liten och därmed obetydlig. Jag har länge arbetat med content och SEO, och jag är medveten om att branschen själv i någon mån bidragit till den här utvecklingen. Trots allt finns en cynisk sida av innehållsproduktionen – där klick, trafik och rankning ibland väger tyngre än innehållets djup.

Jag är inte stolt över den delen, men jag är ärlig med att den finns. Och det är just därför jag känner ett ansvar. För hur ska vi som arbetar med text kunna hävda kvalitet och trovärdighet om vi samtidigt deltar i en utveckling där information förenklas tills den blir platt eller osann?

Det är ett etiskt dilemma jag brottas med ofta. Jag älskar att skriva inspirerande texter och skapa tillgängligt innehåll, men jag vill inte bidra till att människor slutar läsa, slutar kolla källor, slutar tänka själva. Jag älskar när andra tänker ett steg längre och ser bortom enkla förklaringsmodeller!

Den mänskliga ansträngningen i informationssökande

Personligen försöker jag ändå hålla fast vid en försiktig optimism. AI-verktyg har gett mig så mycket kreativ frihet – jag har kunnat skapa, experimentera och utvecklas på sätt jag inte trodde var möjliga för bara några år sedan. De har gjort min vardag som skribent mer hållbar (om än inte fullt ekonomiskt).

Men samtidigt känner jag alltså en oro för hur bekvämt det har blivit för oss alla. Bekvämligheten är smygande. Den kommer inte med buller och bång, den bara finns där – som en självklarhet. Och plötsligt har vi vant oss vid att inte behöva leta, läsa eller tänka själva.

Vetande, faktisk kunskap om något, kräver tid och ansträngning. Vad händer när vi inte längre värdesätter grundligt informationssökande just för att vi inte är beredda att göra jobbet?

I en värld av korpfjädrar, resliga stenar och uråldrig drottningmakt

Det är fantastiskt hur världar man burit på sedan barnsben plötsligt kan ta form – så snyggt, så smidigt. Jag roar mig ofta med att bygga mina egna världar. Men den senaste tiden har jag också försökt gestalta någon annans. En av mina äldsta och närmaste vänners dagdrömmar, faktiskt.

fantasy karaktär drottning i svart klänning med mantel av korpfjädrar — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Får man göra så? Jag vet inte. Kan vara känsligt. Jag frågade först.

Det har varit en övning i ödmjukhet. Att försöka känna in någon annans inre landskap. Min egen inspiration kommer ofta från antiken – eller från just den där skarven mellan antiken och medeltiden, där något nästan magiskt och mystiskt pågår. Min vän däremot, hon är djupt influerad av högländerna. Av kelterna, av dimhöljda hedar och stenborgar. En stramare, mulnare värld än min – men lika vacker.

fantasy karaktär sorgsen undersåte i ett kungarike — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Jag har försökt fånga den känslan i bilderna. Skapat en drottning och hennes två undersåtar, inte mitt ordval hehe! Karaktärerna är långa, knotiga, majestätiska. De ser ut att vara äldre än själva tiden. Och korpinslagen? Ja, de la jag till själv. Jag tycker att de för med sig något. Något sagolikt och mörkt, men inte hotfullt. De tillför en rörelse. En känsla av att något vaktar dörren till en saga. Och så är det enheten, en drottning som väljer uniformen i sitt rike.

Stilen är målad, men med drag av hyperrealism. Penseldragen finns där, särskilt i fjädrarna och i ljuset mot stenmurarna. Det är en stil jag arbetat fram genom min personliga Midjourney-profil. Ett val som inte är slumpartat, utan ett slags konsekvent återvändande till det jag vet att jag älskar. Ett bildspråk jag känner mig hemma i.

fantasy karaktär mäktig om än sorgmodig krigare i ett mäktigt drottningsdöme — *Bild: S M Jönsson med hjälp av AI*

Och ja, du kanske känner igen det. Samma uttryck återfinns i bilderna av den sörjande Afrodite bland vitsipporna – ett annat projekt jag hållit varmt. Det här är inte bara bildskapande för mig. Det är ett sätt att ge form åt det jag, och ibland också andra, länge burit inom mig. I tankar, i berättelser, i vänskaper. I hur vi ibland drömmer tillsammans.

Tillför just din webbtext något unikt som inte redan sagts?

Webben är full av texter. Produktbeskrivningar, guider, artiklar och inlägg formuleras i en aldrig sinande ström – och mycket av det låter likadant. I takt med att AI-verktyg blivit en naturlig del av innehållsproduktionen har mängden text ökat, men inte alltid variationen. Det gör frågan om unikhet viktigare än någonsin. Vad tillför din text som inte redan finns?

Att skriva för webben handlar inte längre bara om att svara på en sökfråga. Det handlar om att tillföra ett perspektiv, en ton och en insikt som känns mänsklig. Det är inte kvantiteten ord som avgör om läsaren stannar – det är känslan av att någon faktiskt har tänkt efter och nu lägger omsorg på att formulera tanken begripligt.

Skriv med insikt, inte bara information

När mycket av webbinnehållet börjar genereras maskinellt blir det mänskliga perspektivet den största konkurrensfördelen. Det unika ligger sällan i själva ämnet, utan i hur du ser på det. Två personer kan skriva om samma sak, men bara den som har upplevt, analyserat eller ifrågasatt något på riktigt kommer att skapa innehåll som känns trovärdigt.

Om du exempelvis skriver en text om hållbarhet är det inte fakta i sig som gör skillnaden – de finns redan (och självklart är korrekta fakta avgörande, det är dock inte poängen här). Det är vinkeln, berättelsen och exemplen som avgör. Vad har du själv sett eller upptäckt i ämnet? Hur kan du formulera det på ett sätt som inte bara beskriver, utan som även förklarar eller väcker tankar? Självklart med korrekta fakta som grund.

Att skriva med insikt kräver erfarenhet och likaså en vilja till att reflektera. Det är där det verkliga värdet uppstår.

Analysera vad som redan finns – och förfina det

Att vara unik betyder inte att du måste uppfinna något nytt varje gång. Ofta räcker det med att förfina något som redan existerar. Ett bra sätt att göra det är att analysera vad som redan placerar sig högt i sökresultaten och fråga dig Vad saknas här?

Kanske är texterna du hittar faktamässigt korrekta men saknar förklaringar, exempel eller ton? Kanske finns där siffror men inga insikter, tips men ingen kontext? Det är där du kan ta plats.

I stället för att försöka slå andra på fingrarna med fler ord kan du höja nivån med bättre språk, tydligare struktur och en mer relevant vinkel. Det är ofta den sortens kvalitet som Google numera premierar – texter som fördjupar snarare än upprepar.

Låt din erfarenhet styra tonen i texten

Erfarenhet går inte att imitera. Den syns i hur du uttrycker dig, vilka exempel du väljer och hur du formulerar dina slutsatser. AI kan efterlikna språket, men inte den personliga hantverkskänsla och kunskapsbank som ligger bakom det.

Har du arbetat länge inom ett område? Använd erfarenheten och kunskapen! Dela dina reflektioner, visa att du förstår ämnet bortom ytan. Det handlar inte om att skriva personligt i betydelsen av privat, utan om att låta din röst bära auktoritet. En text med erfarenhet i ryggen känns trygg även när den är enkel.

För dig som arbetar professionellt med innehåll är detta avgörande. Texterna du skriver är inte bara till för att fylla sidor – de ska bygga förtroende. Och förtroende uppstår när läsaren upplever att du vet vad du pratar om.

Avsluta med värde, inte bara slutsats

Många webbtexter avslutas med en sammanfattning. Få avslutas med värde. En bra avslutning ska inte bara repetera vad som sagts. Den ska ge läsaren något att ta med sig – ett nytt sätt att se på ämnet eller en nyfunnen handlingskraft.

Fråga dig följande när du formulerar slutet på texten: Vad händer efter att någon har läst det här? Får läsaren en ny tanke? En känsla av förståelse? En vilja att agera? Det är i svaret på dessa frågor som din text blir mer än en droppe information i cyberrymden. Den blir relevant.

Unikt innehåll bygger på medvetenhet

Att skapa unika texter handlar inte om att undvika upprepning till varje pris. Det handlar om att skriva med medvetenhet – om ämnet, om målgruppen och om helheten. När du vet varför du skriver och för vem uppstår något som inte går att kopiera. Detta något är röst, riktning och resonans.

Så nästa gång du påbörjar en ny text ställ frågan redan från början: Vad tillför jag som inte redan sagts? Det är en av de mest avgörande frågorna i allt professionellt skrivande för webben.