S M Jönsson är skribent, kreatör, humanist och samhällsvetare med en fascination för språk, kreativitet och teknik. Hon har en akademisk bakgrund inom kreativt skrivande, socialantropologi samt antikens kultur och samhällsliv och skriver om hur mänskligt skapande förändras i takt med AI:s framväxt.
Genom texter om skrivande, digitalt hantverk och humanistiska perspektiv undersöker hon hur fantasi, kunskap och teknik kan berika varandra. På smjonsson.se varvar hon professionella insikter med personliga reflektioner om skapande, kultur och lärande i en tid där ordet ständigt får nya vägar.
Tänk dig att du ser en fantastisk husbild i en mäklarannons online. Du klickar dig vidare, skrollar bland bilderna och häpnar över den vackra fastigheten.
Kanske börjar du rentav planera ett besök till visningen – eller till och med fundera på att lägga ett bud. Men när du väl kommer dit ser byggnaden inte alls ut som på bilden. Eller ännu värre: Du har redan bestämt dig för att köpa, utan att ha varit där.
AI-förbättrade fastighetsbilder – effektivt men vilseledande
I USA används allt oftare AI-upprustade fastighetsbilder. För mäklare och säljare är det både tids- och kostnadseffektivt. Enligt en artikel på CNBC kan AI-verktygen skapa förbättringar som i verkligheten skulle kosta upp mot 100 000 dollar – men dessa digitala ingrepp märks inte ut.
Homestyling och homestaging är i sig inget nytt. Under många år har mäklarfirmor anlitat inredningsproffs och fotografer för att skapa inspirerande visningsbilder som engagerar och lockar köpare. Syftet har varit att visa bostadens potential. Inte att ljuga, snarare att presentera den i sitt bästa ljus. Många gånger bokstavligt.
Skillnaden nu är att man med hjälp av AI-verktyg tar det ett steg längre. Verktygen kan lägga till nya fönster, förvandla golv, byta fasader eller skapa extra våningar som inte existerar. I vissa fall har trappor i bilderna lett ut i tomma intet, vilket förstås fått en hel del ögonbryn att skjuta i höjden. Gränsen mellan förbättring och förfalskning blir därför snabbt suddig.
Vad händer med förtroendet när bilden blir för bra?
Här uppstår den verkligt intressanta frågan: Vad gör detta med tilliten? Om du lockats av en bild och huset sedan inte alls ser ut så i verkligheten, känner du dig inte lurad då?
I längden riskerar denna typ av AI-retuschering att påverka förtroendet för hela fastighetsbranschen. Det handlar inte bara om att en bild förbättrats, utan om att förväntningarna har manipulerats. Köparen tror att de köper något som inte existerar och säljaren riskerar i sin tur att undergräva trovärdigheten i hela processen.
Även svenska medier har börjat uppmärksamma problemet. Omni rapporterar om växande kritik mot AI-förskönade husbilder i USA och beskriver hur digitala förbättringar gör det svårt för spekulanter att avgöra vad som är verkligt.
Digital homestyling – ett nytt ansvar för mäklarbranschen
Frågan är inte om tekniken ska användas, utan hur. AI-redigering kan vara ett effektivt verktyg för att visa en bostads potential – så länge transparensen finns där. En enkel märkning som AI-förbättrad bild skulle kunna räcka långt för att skapa förtroende.
I takt med att fler branscher börjar använda AI-verktyg för att skapa marknadsföringsmaterial uppstår ett nytt etiskt ansvar. För hur mycket får man egentligen ändra på verkligheten innan bilden blir en lögn?
Den senaste veckan har en liknande problematik belysts inom reklam för biståndsorganisationer, som i allt större utsträckning marknadsför vad Omni benämner ”fattigdomsporr” i form av AI-genererade bilder.
Här kan du ta del av artiklarna om digital homestyling på CNBC och Omni:
I mina digitala konstexperiment ville jag se hur långt jag kunde föra samman färg, form och känsla. Resultatet blev teddybjörnar i popkonststil, skapade i Midjourney med inspiration från tusch och akvarell (favoritmaterial i mitt analoga skapande).
Jag ville undersöka hur det handgjorda uttrycket kunde möta det digitala – hur man kan få en bild att kännas målad trots att den är skapad med hjälp av AI.
Det blev en samling knalliga nallebjörnar med hjärtan, stjärnor och lekfulla kontraster – bilder som väcker barndomsminnen och bjuder in till konstnärlig tolkning. Björnarna gjorde jag inför nallens dag förra året, även i år är jag lika förtjust i dem.
Nalle i tusch och akvarell – ett lekfullt experiment
Jag utgick från tanken att kombinera två klassiska tekniker: Tuschens tydliga svarta linjer och akvarellens flödande färg. I Midjourney fick jag pröva mig fram tills jag hittade balansen mellan struktur och spontanitet.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
Linjerna ger nallen form, medan färgerna skapar liv och rörelse. Det som uppstår däremellan känns nästan handmålat, som om penseln fortfarande lämnat sitt avtryck i ytan.
Färgglada nallar tolkade i stilen popkonst
Popkonst har länge lockat mig. Stilen förenar det vardagliga med det konstnärliga, det enkla med det storslagna. Därför kändes det naturligt att låta nallen bli mitt popkonstmotiv.
Genom att arbeta med starka kontraster och mättade färger fick varje nalle sin egen personlighet. Vissa blev varma och mjuka, andra mer uttrycksfulla och grafiska.
Nallebjörn som symbol för trygghet och skaparglädje
Det finns något djupt mänskligt i nallebjörnen som motiv. Den står för trygghet, barndom och omtanke. I det här digitala experimentet ville jag låta nallen bli en symbol för glädje och färg.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
Varje bild fick sitt eget uttryck. Alla bär dock samma kärna: En leende teddybjörn med ett stort hjärta. Det är enkelt men starkt – och just därför fungerar det så bra som konst.
Teddybjörnar som digital konst med handens närvaro
När jag skapade dessa teddybjörnar i tusch- och akvarellstil insåg jag hur lätt det är att känna värmen i något digitalt – när man arbetar med omsorg, vill säga! Midjourney lyckades fånga färgens skiktningar och tuschens svarta tyngd.
Det intressanta är att nallarna inte känns som AI-bilder, utan som målningar någon kunde ha gjort vid ett riktigt bord med pensel och vatten.
Det är just den känslan – när något digitalt ändå bär handens närvaro – som gör att jag fortsätter att experimentera. Dessa nallebjörnar påminner mig om att konst handlar om uttryck, oavsett verktyg.
Inför nallens dag förra året ville jag skapa något som fångade det där varma och nostalgiska i ett klassiskt barnpyssel. Jag tänkte på toarullar, saxar och limstift – och på den där stunden när en enkel rulle plötsligt får liv och blir till en nallebjörn.
Men den här gången ville jag se hur långt det gick att komma digitalt. Kunde Midjourney gestalta ett papperspyssel med samma mjukhet och lekfullhet som något man skapar för hand? Resultatet blev små nallebjörnar i kartong och papper. Digitala, men med en tydlig känsla av verklig struktur.
Toarullepyssel med nallebjörnar som digitalt experiment
Jag började med att utforska hur AI kan efterlikna material. En toarulle har en egen ton och textur – lite skrovlig, ibland fläckig, med små veck som bara syns i visst ljus. Det var just den känslan jag ville fånga.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
När jag såg de första bilderna växa fram insåg jag att Midjourney inte bara kunde efterlikna formerna, utan också känslan av handarbete. Figurerna såg ut att vara byggda med kartong, lim och tålamod. Ögonen fick uttryck, kinderna blev runda och vänliga, och hela nallen fick den där härliga värmen som gör toarullepyssel så charmiga.
Pappersnallar som startpunkt för nya idéer till skapande
Det var bland annat de här digitala nallebjörnarna som fick mig att börja se Midjourney som ett verktyg för idéutveckling i pyssel. En bild kan vara som en skiss, ett sätt att testa färger, proportioner och uttryck innan man tar fram saxen.
Jag började fundera på hur barn eller pedagoger skulle kunna använda sådana här modeller som inspirationsbilder inför ett faktiskt pyssel. Man kan studera formerna och färgerna i figuren och sedan skapa sin egen version av nallen i kartong, papper eller återvunnet material.
Digitalt pyssel med nalletema som väcker skaparlust
Det jag tycker mest om med just nallarna är hur de visar att AI och handgjort skapande kan mötas i samma anda av lekfullhet. Midjourney lyckas återge det där mjuka i papprets struktur, ljuset som faller mot rundade former och den enkla glädjen i ett vänligt ansikte.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
För mig handlar det inte om att ersätta pysslet, utan om att väcka idéer. Att se en digital nallebjörn kan inspirera till att faktiskt sätta sig ner vid bordet och skapa sin egen. Och självklart med en egen liten knorr på den klassiska teddybjörnen!
Den 27 oktober firas internationella nalledagen eller nallens dag, en varm och lekfull temadag som passar lika bra för bloggare som för butiker och kreatörer att skapa och skriva kring. Att uppmärksamma den här dagen handlar inte bara om nostalgi. Det är också ett smart sätt att skapa innehåll som engagerar och får spridning.
5 fakta om internationella nalledagen
Bakgrunden till nalledagen berättas i en artikel på SVT Nyheter, som beskriver hur den lilla björnen blev ett av världens mest älskade gosedjur. Här följer fem korta fakta som sätter dagen i kontext:
Datumet för temadagen: Den 27 oktober firas internationella nalledagen i stora delar av världen – samma dag som USA:s tidigare president Theodore Roosevelt föddes.
Ursprunget till dagen: Traditionen började efter en jakttur 1902, då Roosevelt vägrade skjuta en björnunge – en händelse som inspirerade till den första ”Teddy Bear”, eller teddybjörnen som den kallas på svenska.
Namnets uppkomst: Den amerikanske handlaren Morris Michtom tillverkade den första nallen och namngav den efter presidenten.
Den europeiska nallen: I Tyskland skapades vid samma tid den klassiska Steiff-nallen, som i dag är ett samlarobjekt.
Teddybjörnens symbolik: Nallen har kommit att symbolisera trygghet, barndom och omtanke – något som gör den tacksam att bygga berättelser, kampanjer och evenemang kring.
Skapa engagerande innehåll inför nalledagen
Internationella nalledagen är en perfekt anledning att visa kreativitet och skapa innehåll som väcker känslor. Vare sig du skriver blogginlägg, arbetar med sociala medier, driver e-handel eller planerar event kan du använda temat för att engagera besökare och läsare.
10 tips för inspirerande innehåll kring nallens dag
Vet du inte i vilken ände du ska börja? Nedanför följer tio tips på innehåll du kan skapa kring temadagen:
Berätta nallens historia. Skriv en kort artikel eller ett blogginlägg om hur nallen uppstod och varför den fått en egen temadag. Fakta och berättelser väcker intresse och skapar trovärdighet.
Dela personliga minnen. Visa din egen favoritnalle eller berätta om en barndomsnalle som följt med genom åren. Autentiska berättelser engagerar både läsare och följare.
Uppmuntra användargenererat innehåll. Be andra dela sina bilder på nallar under en gemensam hashtag, till exempel #nalledagen27oktober. Det skapar gemenskap och organisk spridning.
Skapa kampanjer i butik eller e-handel. Om du säljer gosedjur eller presenter kan du erbjuda ett nalletema med rabatter, gåvotips eller presentförpackningar för dagen.
Publicera pyssel- eller fotoguider. Visa hur man kan skapa en egen nalle, måla en nalletavla eller ta fina bilder av nallar på äventyr. Visuella inlägg delas ofta vidare.
Arrangera små evenemang. Förskolor, bibliotek och eventbolag kan anordna sagostunder, picknickar eller insamlingar med nalletema – och berätta om det i sina kanaler.
Lyft vuxenperspektivet. Skriv om varför även vuxna samlar på nallar eller finner tröst i gosedjur. Det gör temat brett och inkluderande.
Knyt an till kultur och historia. Jämför klassiska nallar som Steiff med moderna designnallar eller återbrukspyssel. Det ger djup och variation i innehållet.
Ge bort kunskap. Sammanställ en lista med resurser: Var man kan köpa hållbart tillverkade nallar, hur man kan återanvända gamla gosedjur eller skapa skolmaterial på temat.
Avsluta med en CTA (tydlig uppmaning). Uppmana läsarna att fira dagen, dela sin favoritnalle eller stödja en barnorganisation. En tydlig avslutning gör inlägget minnesvärt.
Planera året med hjälp av temadagskalendern
Att följa en kalender med temadagar, som den påTemadagar.se, är ett enkelt sätt att hålla innehållet aktuellt och planera långsiktigt. I en sådan kalender hittar du allt från kanelbullens dag till alla hjärtans dag – perfekta tillfällen att skapa relevanta inlägg, kampanjer och teman som känns rätt i tiden.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
För SEO-skribenten är temadagar rena guldgruvan. Människor söker faktiskt aktivt på dessa datum – både inför och under själva dagen. Frågor som ”När är nalledagen?”, ”Vad betyder internationella nalledagen?” och ”Hur firas den?” genererar trafik som du kan fånga upp med rätt rubriker, information eller inspiration och metadata. Genom att publicera i tid, optimera med sökfraser och länka till relaterat innehåll kan du synas precis när intresset är som störst.
För företag, butiker och eventbolag innebär det här dessutom färdiga kampanjmöjligheter. När du planerar innehåll kring temadagar får du både en tydlig rytm i din kommunikation och ett verktyg för att driva trafik, konvertering och engagemang – utan att behöva uppfinna nya teman varje månad.
Gör nalledagen till en kreativ och sökbar möjlighet
Internationella nalledagen må ha en lekfull ton, men den rymmer stora möjligheter för den som vill kombinera värme, storytelling och strategi. Genom att använda dagen som inspiration kan du skapa innehåll som känns personligt, engagerande och samtidigt sökbart.
Temadagar som denna fungerar som små återkommande nav i din innehållsstrategi, sidor där människor faktiskt letar efter information, tips och inspiration. När du möter deras sökintention med innehåll som hjälper och berör skapar du ett mervärde som varar längre än själva dagen.
Vill du ha min hjälp att skriva innehåll inför nallens dag?
Att skriva inspirerande innehåll kring årets högtider och temadagar är en av mina styrkor. Om du vill ha min hjälp med texter relaterade till internationella nalledagen är du varmt välkommen att fylla i kontaktformuläret:
Jag måste tipsa om Omnis AI-bevakning. Oftast flera gånger varje dag sammanfattar de nyhetsläget kring nya upptäckter och händelser inom fältet. Och det händer mycket! Jag använder de här notiserna som hjälp när jag navigerar mig fram i det föränderliga landskapet och försöker förstå hur AI-utvecklingen påverkar min vardag som digital skribent och kreatör.
I dag berättar Omni om ny forskning kring hjärnröta – på engelska brain rot – i språkmodeller. Rapporten som nämns i artikeln är ännu inte kollegialt granskad, men den tycks peka på något som många som arbetar nära språket nog anat: Att dålig input ger sämre output. Och här är jag inte förvånad. Inte alls, faktiskt.
Språkmodeller har ju inte uppstått ur intet. De har vuxit fram ur en enorm textmassa, skapad och sammanställd av människor – allt från journalister, forskare och professionella skribenter till AI-tränare och lingvister som matat in och kvalitetsgranskat text. Men basen är också ojämn, just för att AI-verktyg och lekmän har bidragit med stora mängder material (många gånger omedvetet). Det är i sig inget negativt, men det påverkar nivån. När grundkvaliteten i en så omfattande corpus varierar kraftigt är det logiskt att även modellernas resonemang blir ojämna.
Som Omni-artikeln lyfter tränades modellerna i studien på ”viralt, trivialt och sensationellt innehåll”. Ju sämre kvalitet på detta, desto sämre blev också resonemangen. Den slutsatsen känns på ett sätt självklar, men blir samtidigt en påminnelse om hur beroende språkmodellerna är av den mänskliga textproduktionens kvalitet och balans.
Omni-artikeln drar också en intressant parallell till människans lärande. Fenomenet hjärnröta tycks nämligen inte bara gälla språkmodeller, utan även oss själva när vi mestadels exponeras för innehåll av låg kvalitet online. Det påverkar hur vi resonerar, vilka slutsatser vi drar och hur vi förstår världen.
Här kan du ta del av artikeln på Omni och av den forskarartikel som sannolikt ska genomgå en kollegial granskning framöver:
SEO handlar inte längre om att lura algoritmer. Snarare ligger fokus på att skriva innehåll som hjälper, engagerar och som känns trovärdigt. En riktigt bra SEO-text fungerar på två nivåer: Den talar till människor och den förklarar sitt sammanhang för sökmotorn.
Efter mer än 10 år som SEO- och innehållsskribent har jag samlat erfarenheter som kan fungera vare sig det gäller blogginlägg, guider eller längre redaktionella texter. Här får du en guide som visar hur du skapar innehåll som både rankar och berör – men tänk på att olika sajter har olika behov.
Skriv SEO med läsaren i fokus
Allt börjar med läsaren. Den bästa SEO-strategin i världen kan inte rädda en text som inte känns relevant. Fråga dig alltid Vad försöker personen bakom sökningen förstå, lösa eller lära sig? Det svaret styr allt – språk, struktur, exempel och så vidare.
Att skriva med läsaren i fokus betyder också att du undviker onödigt fackspråk, förklarar begrepp och använder exempel som går att känna igen. När texten ger en upplevelse av omtanke och tydlighet stannar människor längre på sidan, delar innehållet vidare och återkommer. Allt det där är signaler som Google tolkar som kvalitet.
Förstå sökavsikten bakom orden
Samma sökord kan rymma flera behov. En person som skriver bästa elbilen 2026 vill jämföra modeller, medan någon som knapprar in hur laddar man elbil hemma söker praktisk information.
Identifiera om sökavsikten är informativ, rekommenderande eller inspirerande. Det avgör hur du disponerar texten: Ska du förklara, inspirera eller leda vidare till en tjänst? När du matchar ton och upplägg med läsarens intention skapas ett naturligt flöde som både känns logiskt för människor och tydligt för algoritmer.
Använd sökord naturligt och sparsamt
Sökord är verktyg, inte mål. Placera dem där de gör mest nytta – i titel, inledning, någon mellanrubrik och spritt i texten där det faller naturligt. Använd varianter och synonymer för att skapa bredd.
Google analyserar betydelser snarare än enstaka ord. En text om hållbart mode behöver inte nödvändigtvis upprepa frasen tio gånger. Det räcker att orden klimatvänligt, miljösmart och återbrukat förekommer i relevanta sammanhang. Låt språket styra, inte formeln.
Skapa rubriker som håller sina löften
Rubriken ska väcka intresse utan att lova för mycket. Den fungerar som ett löfte till läsaren – och det löftet måste infrias. Om texten inte motsvarar rubriken tappar du både förtroende och ranking.
Fokusera på tydlighet. Beskriv vad läsaren får ut av att läsa texten. Så planerar du en innehållskalender som faktiskt fungerar är bättre än Du kommer inte tro dessa tips. Undvik tomma superlativ och klickfällor. De leder bara till kortare besökstid och högre avvisningsfrekvens.
Bygg underrubriker som driver texten framåt
Underrubriker är som vägskyltar. De ska strukturera och skapa framåtrörelse. Använd aktiva verb som skapa, bygg, förklara, fördjupa och utveckla. Det gör att läsaren hela tiden förstår vad som väntar.
Rubriker i samma stil och längd ger rytm åt texten och signalerar att du har kontroll över materialet. För sökmotorn blir det enklare att tolka hierarkin och relationen mellan olika delar – vilket ökar chansen att rätt avsnitt visas i sökresultatets utdrag.
Planera strukturen med tydliga rubriknivåer
En SEO-text utan struktur är som en bok utan kapitel. Använd H1 för huvudtiteln, H2 för större avsnitt och H3 för detaljer. Den logiska uppdelningen av rubriker gör texten lätt att skanna, vilket är avgörande i en värld där läsare ofta bara ger dig några sekunder.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
Strukturen hjälper dessutom Google att förstå sambanden mellan avsnitt och hur de hänger ihop tematiskt. Ju mer konsekvent din hierarki är, desto lättare blir det för algoritmen att indexera innehållet rätt.
Bryt upp texten med korta stycken
Att läsa på skärm är tröttande. Håll styckena korta och fokuserade, tre till fem meningar är lagom. Varje stycke ska uttrycka en tanke och avslutas naturligt.
Luft i texten signalerar omsorg. Det gör texten mer tillgänglig och ökar sannolikheten att läsaren faktiskt tar sig igenom hela artikeln. När Google ser att människor stannar längre på sidan tolkas det som ett tecken på relevans – och det gynnar rankingen.
Förtydliga innehållet med listor och tabeller
Listor gör komplicerad information lätt att ta till sig. De fungerar särskilt bra i guider, jämförelser eller steg-för-steg-beskrivningar. Google använder ibland listor som underlag direkt i sökmotorn, vilket med andra ord kan ge din sida extra synlighet direkt i sökresultatet.
Använd punktlistor för att skapa översikt och tabeller när du behöver jämföra data. Bra struktur är en del av bra SEO – och det hjälper också dig att framstå som organiserad och pålitlig i din kommunikation.
Placera nyckelord strategiskt i början
De första 100 orden är viktiga. De sätter tonen och berättar för både läsaren och sökmotorn vad texten handlar om. Försök därför att placera ditt huvudnyckelord naturligt i första stycket.
Undvik dock att tvinga in det. Om språket blir stelt tappar du flyt – och användarupplevelsen väger alltid tyngre. En naturlig inledning som tydliggör ämnet fungerar bättre än mekanisk upprepning.
Skriv metabeskrivningar som lockar till klick
Metabeskrivningen är ofta din enda chans att övertyga någon om att klicka på just din länk. Den ska beskriva textens innehåll på ett sätt som väcker nyfikenhet, inte sensation.
Skriv en kort och tydlig sammanfattning på cirka 150 till 160 tecken, allra helst på 155 tecken. Inkludera sökordet, men framför allt – tala till människan. Fråga dig själv om du skulle klicka på det här. Är svaret ja? Då är du på rätt väg.
Länka internt för att stärka helheten
Interna länkar fungerar som ett nätverk mellan dina sidor. De guidar läsaren vidare och berättar för Google vilka sidor som hänger ihop tematiskt. Länka där det känns naturligt och meningsfullt.
Om du nämner något du utvecklat i ett tidigare inlägg, länka dit! Det ökar besökstiden på webbplatsen, stärker auktoriteten och hjälper algoritmen att förstå sidans struktur.
Bygg trovärdighet med externa källor
Att länka ut till trovärdiga källor visar att du står för kvalitet. Det kan handla om myndigheter, universitet eller etablerade branschaktörer. Våga hänvisa.
Google tolkar det som ett tecken på transparens och läsaren ser att du baserar dina påståenden på fakta. I längden blir det en investering i din trovärdighet som skribent.
Använd bilder som förklarar och förstärker
En bild ska ha ett syfte. Den kan förklara ett begrepp, illustrera ett exempel eller helt enkelt skapa rytm. Undvik generiska stockfoton som inte tillför något. Ge filen ett beskrivande namn och fyll i en alt-text som sammanfattar vad bilden visar.
Alt-texten används både av sökmotorer och som tillgänglighetsverktyg för synnedsatta. Bra bilder kan dessutom öka chansen att sidan syns i bildsökresultat – ännu en kanal för trafik.
Skriv informativa bildtexter med sökord
Bildtexter är små men kraftfulla. Många skummar dem innan de bestämmer sig för att läsa vidare. Därför är det smart att använda dem för att förtydliga budskapet och förstärka relevansen.
Beskriv vad bilden visar och koppla den till textens ämne. En välskriven bildtext binder ihop det visuella med innehållet och hjälper både läsare och sökmotor att förstå sammanhanget.
Håll en konsekvent och genomtänkt ton
Tonläget är en del av ditt varumärke. En konsekvent röst gör att läsaren känner igen dig och upplever att du vet vad du talar om. Google mäter indirekt engagemang och en text med naturligt flyt och tydlig personlighet håller kvar läsaren längre.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
Fundera över vem du talar till – eller med – och välj därefter ton. Informativ, rådgivande, inspirerande eller analytisk? Det viktiga är att vara konsekvent där det behövs.
Uppdatera äldre SEO-texter regelbundet
Gamla texter är ofta outnyttjade resurser. I stället för att skriva nytt hela tiden kan du gå tillbaka och förbättra. Lägg till ny statistik, uppdatera rubriker, justera länkar och skriv in aktuella exempel.
Den här typen av innehållsvård visar Google att din webbplats lever och att du tar ansvar för informationens aktualitet. Resultatet blir ofta snabbare synlighet än om du bara publicerar nytt material.
Skapa unikt innehåll för varje sida
Varje sida ska ha ett tydligt syfte. Om du har flera sidor som behandlar liknande ämnen riskerar de att konkurrera med varandra. Differentiera dem genom att ge varje sida en egen vinkel, ett eget exempel eller en annan målgrupp.
Unikt innehåll känns levande, medan upprepningar gör helheten urvattnad. För läsaren skapar det ett intryck av omsorg – för Google en tydlig struktur.
Se till att texten fungerar i mobilen
Majoriteten av alla besök sker i mobilen och Google indexerar numera efter den mobila versionen först. Kontrollera därför alltid hur texten ser ut i olika format.
Rubriker får inte brytas konstigt, stycken ska vara korta och bilder lätta. Testa att läsa hela artikeln i mobilen själv – om det känns trögt att skrolla är det ett tecken på att texten behöver lättas upp. En smidig mobilupplevelse är en direkt rankingfaktor.
Mät resultat och lär av data
Publicering är bara början. Följ upp hur dina texter presterar i Google Search Console och Analytics. Vilka sökord driver trafik? Hur länge stannar läsarna? Vilka sidor leder vidare?
SEO är en process av experiment och förbättring. När du hittar mönster kan du upprepa det som fungerar och justera det som inte gör det. På sikt får du en innehållsstrategi som bygger på insikter – inte gissningar.
Prioritera kvalitet och relevans framför kvantitet
Det viktigaste rådet av alla: Skriv för att skapa värde. Fyll inte kalendern för att hålla publiceringstakten uppe. En välskriven text som tillför något på riktigt gör mer för din synlighet än tio hastigt producerade inlägg.
Kvalitet handlar om tydlighet, trovärdighet och läsarens upplevelse. När du skriver med omtanke, analyserar ditt ämne och använder språket med precision blir SEO en naturlig följd – inte ett självändamål.
Avslutande tankar om att skriva med bra SEO
SEO i textform är ett hantverk som bygger på balans mellan teknik och berättande. Det kräver struktur, förståelse och känsla för språk.
När du förenar analys med mänsklighet, låter erfarenheten vägleda dig och alltid sätter läsaren först kommer algoritmerna att följa efter.
Bra SEO handlar i grunden om samma sak som alltid, nämligen att skriva så att någon faktiskt vill läsa.
Vill du ha min hjälp att skriva dina SEO-texter?
För att beställa texter och innehåll med SEO-upplägg kan du börja med att höra av dig via kontaktformuläret:
Det är något nästan komiskt med hur vissa AI-texter vill knyta ihop varje tanke med en perfekt formulerad sensmoral. Du vet de där meningarna som avslutar varje stycke med något i stil med och det visar hur viktigt det är att vi fortsätter utvecklas som människor.
Första gången känns det fint. Andra gången lite väntat. Tredje gången börjar man ana mönstret – och fjärde gången hör man nästan hur maskinen applåderar sig själv.
Perfektionens frestelse i skrivandet
Jag märker det särskilt tydligt när jag själv ber AI om hjälp i skrivprocessen. Verktygen har utvecklats till att bli otroligt skickliga på att sammanfatta, formulera klokheter och avsluta med eftertryck.
Mycket låter ju bra – för bra ibland. För när varje stycke avslutas lika perfekt som en skoluppsats med högsta betyg händer något med textens rytm. Den blir för slät. För välmenande. För färdig.
Och kanske är det just ”färdigheten” som blir problemet. När allt har rundats av och alla trådar knutits ihop finns inte längre något kvar att fundera över. Det blir som en samtalspartner som hela tiden vill få sista ordet – och efter ett tag blir det ganska tröttsamt att lyssna.
Låt texten få sin andning tillbaka
Skrivandet mår bra av det oförutsägbara. Av meningar som inte alltid vet vart de är på väg, av tankar som hittar omvägar innan de landar. Det är i bruset mellan meningarna som det mänskliga uppstår.
AI-verktyg är förstås till stor hjälp när tankarna redan är formulerade och strukturen sitter.
De kan öppna vägar, påskynda. De kan till och med rädda en text ur stillestånd. Men när varje stycke får sin egen lilla slutkläm lämnar rytmen inget andrum till eftertanke.
Ge läsaren utrymme att tänka vidare
Jag tror att en av de finaste gåvorna man kan ge läsaren är möjligheten att tänka vidare. En text behöver inte alltid leverera en slutsats, ett svar eller en lärdom. Det räcker ofta med att väcka något. Kanske en tanke eller en känsla? Eller en association?
Det gäller också de enkla blogginläggen, de som inte försöker vara mer än vad de är. En reflektion, en stund i skrivandet. De kan ändå beröra och kanske just för att de inte försöker förklara allt. När man lämnar plats för läsaren väcks texten till liv.
Det är lätt att tro att tekniken löser allt. Att det bara handlar om rätt verktyg, rätt program, rätt kommandon – och sedan är det klart. Men det märkliga är att ju mer jag arbetar med generativ AI, desto tydligare blir något som egentligen inte är särskilt nytt: Du får aldrig bättre resultat än din förståelse för det du försöker skapa.
Det gäller text. Det gäller bild. Det gäller strategi, tonalitet och berättande. AI kan förvisso generera snabbt – men det är du som står för riktningen. Och om den saknas märks det direkt. För en lös tanke ger ett löst resultat. En vag idé blir till en vag utformning, hur avancerat systemet än är.
Det är inte AI som tänker – det är du
Det kan vara frestande att lita på automatiseringen. Att luta sig mot att ”det löser sig i prompten” eller ”jag kan alltid justera senare”. Men utan en grundläggande förståelse för vad som krävs – vare sig det handlar om färglära, komposition eller storytelling – blir det hela ihåligt och ofärdigt.
Jag märker det tydligt när jag hjälper andra och ibland också i mitt eget arbete. När jag själv är otydlig i vad jag vill blir AI bara en spegel av det. Den återger bristen, förstärker osäkerheten, formar något som kanske ser okej ut men som saknar riktning och kärna.
Men när jag däremot har gjort jobbet först – det professionella förarbetet – då kan AI verkligen förlänga det jag redan kan. Då blir det ett samarbete, inte en ersättning. Då är det min kunskap som leder och tekniken som hänger med.
Det är en påminnelse jag gärna bär med mig: AI gör inte jobbet åt dig. Den gör det bara med dig, om du är tydlig nog.
Och precis som med allt annat kreativt arbete gäller fortfarande kvalitet in – kvalitet ut.
Jag funderar på varför jag fastnat så för bildgenerering i Midjourney. Det är ett verktyg jag ibland beskriver som en av de mest spännande sakerna som hänt mig någonsin – och det är ingen överdrift. Jag använder det dagligen. Jag återvänder ständigt till det. Men vad är det egentligen som lockar?
En del av förklaringen är nog ganska enkel: Jag dras till det visuella. Kanske mer än vad jag själv tidigare trott. Jag har alltid älskat färg, form, komposition – men det är först nu, med detta verktyg, som jag på allvar kunnat experimentera fritt. Ändå tror jag inte att det är hela sanningen.
Jag tror att jag också – eller kanske framför allt – dras till utmaningen i att förvandla text till bild.
För det är så Midjourney fungerar. Du måste sätta ord på det du tänker dig. Du skriver dina bildprompter. Du väger uttryck mot varandra, testar kombinationer, gör val i varje ord. Det är ett språkligt skapande som mynnar ut i något visuellt, och det är där det börjar skimra för mig.
Bild: S M Jönsson med hjälp av AI
Som humanist – akademiskt, vill säga – har jag skolats inom hermeneutik. Jag lärde mig tidigt att tolka, att se världen som text. Enligt vissa hermeneutiska inriktningar kan bilder, platser, föremål – ja, i princip allt – läsas som text. Det handlar om att förstå det vi ser genom att läsa in det i ett sammanhang. Och det är en tanke jag tagit med mig in i det här bildskapandet.
Att tänka på bilder som texter – och på text som början till bild – har förändrat mitt sätt att arbeta kreativt. Jag ser inte längre bara ett motiv. Jag ser ett språk. Jag ställer frågor till det jag skapar. Vad säger det här uttrycket? Vad viskar färgen? Vilken historia berättar ljuset?
Kanske är det just därför Midjourney blivit ett så självklart verktyg för mig. För att det inte bara handlar om bilder. Det handlar om mening. Om att börja i ord och att skapa sig fram till ett uttryck.
Om du är nyfiken på hur det här tankesättet kan ta form i bild kan du semitt tidigare inlägg om Afrodite och Adonis. Där berättar jag mer om hur jag använt Midjourney för att gestalta en gammal myt i bild med både texten och känslan som utgångspunkt. Det är ett exempel på hur ord kan bära en bild och hur en bild kan bära berättelser.
Rubriken är ofta det första – och ibland det enda – en läsare ser. Den ska väcka nyfikenhet, men den måste också hålla vad den lovar. Under lång tid premierades rubriker som chockade, överraskade eller lockade till snabba klick. Men i dag har både läsare och sökmotorer blivit klokare.
Googles riktlinjer för webbinnehåll är tydliga: Rubriker ska spegla sidans faktiska innehåll. Det betyder att överdrivna formuleringar, sensationalism och otydliga löften kan skada mer än det hjälper. En bra rubrik handlar därför inte om att skrika högst, utan om att bygga förtroende redan från början.
Spegla innehållet – inte en överdriven version av det
En rubrik fungerar som ett löfte. När texten inte lever upp till löftet tappar såväl läsare som sökmotorer förtroendet. Det kan handla om allt från överdrivna ord som otroligt, du kommer inte tro det här eller den enda guiden du behöver till mer subtila försök att övertyga.
I praktiken är det bättre att vara tydlig än att vara dramatisk. En rak rubrik som Så skapar du rubriker som lockar utan att lura fungerar ofta bättre i längden än en som lovar revolutionerande resultat.
Google mäter användarbeteende. Om många snabbt lämnar sidan, eftersom de inte hittar det de förväntar sig, signalerar det att innehållet inte håller vad rubriken lovar.
Engagera genom relevans och röst
Att undvika överdrifter betyder inte att rubriker måste vara tråkiga. Det handlar snarare om att hitta den verkliga poängen i texten – det som faktiskt är intressant – och formulera den så att den känns angelägen.
Det kan göras på flera sätt:
Använd aktiva verb och konkreta uttryck.
Välj en ton som matchar målgruppen.
Lyft fram värdet för läsaren: Vad får denne ut av att läsa texten?
En rubrik som är ärlig men engagerande känns trygg att klicka på. Den signalerar respekt för läsarens tid och intelligens – något både människor och algoritmer uppskattar.
Bygg förtroende med konsekvent stil
En bra rubrik är inte bara enstaka ord. Den är en del av ett större mönster. När alla dina rubriker håller en konsekvent ton och nivå bygger du gradvis igenkänning och förtroende. Att läsaren vet vad den kan förvänta sig är en långsiktig strategi bakom framgångsrikt innehåll.
Det betyder inte att alla rubriker ska låta likadant. De bör däremot kännas som delar av samma helhet – samma varumärke, samma röst. På så vis skapar du en läsupplevelse som både känns professionell och trovärdig.
SEO och ärlighet går hand i hand
I takt med att Google utvecklat sina algoritmer – särskilt genom uppdateringar som E-E-A-T (Experience, Expertise, Authoritativeness, Trustworthiness) – premieras autentiskt och transparent innehåll. Rubriker som är klickvänliga men ärliga bidrar direkt till bättre resultat.
En bra SEO-rubrik behöver alltså inte överdriva. Den ska tydliggöra ämnet, väcka intresse och innehålla relevanta sökord. Och dessutom på ett sätt som känns naturligt! Det är bättre att väcka förtroende än att väcka misstanke.
Trovärdighet är den nya klickfaktorn för innehåll
Clickbait var länge ett enkelt sätt att driva trafik, men i dag fungerar det tvärtom. Läsare söker innehåll de kan lita på – och sökmotorerna försöker leverera just det.
Tänk därför på relationen mellan dig och läsaren när du formulerar rubriker. Du lovar något och du ska leverera det. En bra rubrik lockar inte genom att överdriva, utan genom att vara relevant, tydlig och trovärdig.
