Skrivs alla hjärtans dag med stor eller liten bokstav? Sådana frågor återkommer jag till i mitt dagliga skrivande. Ibland försvåras de av att till och med experter – eller åtminstone etablerade aktörer – skriver olika. Spelar det roll? Ja, jag tycker att det gör det.
I Institutet för språk och folkminnens (Isof) Frågelådan i svenska tas just detta upp, versaler eller gemener i benämningar på olika dagar. Rekommendationen är tydlig. Bemärkelsedagar på svenska skrivs med liten begynnelsebokstav.
Det ska alltså skrivas som alla hjärtans dag.
Var ska bindestrecket sitta?
En annan språkfråga som ofta dyker upp rör bindestrecket när uttrycket byggs ut. Vad händer om du vill lägga till ord som present eller pyssel?
När en sammansättning redan består av flera ord – som i alla hjärtans dag – ska bindestrecket placeras efter det sista ordet i uttrycket.
Det innebär att det enligt Isofs rekommendationer ska skrivas:
- alla hjärtans dag-present
- alla hjärtans dag-pyssel
Bindestrecket fungerar här som en brygga mellan det fasta flerordsuttrycket och det tillagda ordet.
Är det här bara detaljer?
Man kan förstås invända att det handlar om småsaker. Ett streck hit eller dit. En stor eller liten bokstav.
Men det är just i detaljerna textens helhet formas. Konsekvent språkhantering skapar ett enhetligt och professionellt intryck.
För mig är språkregler inte tvångströjor, utan verktyg. Att slå upp skrivregler är en del av hantverket. Mycket fastnar med tiden – det sätter sig i märgen genom upprepning – men det uppstår ändå stunder när jag måste stanna upp och kontrollera.

