tänka-arkiv - S. M. Jönsson

Att lägga alla ägg i samma korg eller inte, det är frågan

Digitala kreaprenörer vet hur det är: Lägger man alla ägg i samma korg blir man sårbar. Samtidigt växer det man fokuserar på och då kan just ett ensidigt fokus vara nödvändigt. Hur göra? Det här är en av de frågor jag efter 10+ år som frilansskribent och -kreatör fortfarande brottas med.

För närvarande jobbar jag på att sprida mina ägg i flera korgar. Jag skriver för kunder – just nu för en enda eftersom det innebär mer eller mindre heltidsjobb – och jag skapar för mig själv. Skrivande, fotande och målande i en röra, om än en salig sådan. AI-skapande är också något jag utforskar för mina egna projekt.

De flesta dagar undrar jag tyst om jag verkligen kommer klara detta jonglerande. Men så påminner jag mig själv om att jag aldrig haft roligare som idérik kreaprenör. Idéer kan testas smidigare än någonsin och det är idéerna jag lever för. Och därtill finns ju sviterna av corona- och inflationstiderna när det var tufft att stå på ett ben.

Jag hoppas att hårt arbetande kommer ta mig dit jag vill ett ägg i taget och att jag kommer stå stadigt på såväl två ben som med krycka eller rullator. Hängslen och livrem och så vidare, och så vidare.

Enkla handlingar kan vidga hela den kreativa tillvaron

Som för så många andra började det med corona. Det var så många platser som skulle besökas, projekt som skulle utföras och drömmar som skulle förverkligas. Men det blev tvärstopp. Det fanns två alternativ: Att deppa ihop över en förändrad värld och förändrade möjligheter eller att ändra mitt sätt att tänka och vara.

Jag hade en bild av att jag skulle resa runt och fota vackra platser under tiden. Leva livet som kreativ äventyrare, för tusan! Till en början ömkade jag mig själv, kände någonstans att det jag arbetat så hårt för försvann bortom räckhåll. Men sedan en tanke: Måste jag verkligen resa långt, långt bort för att utforska och skapa?

Det är märkligt hur små tankar kan innebära stora kliv i en annan riktning. För självklart kunde jag göra allt det jag velat så nära som i hemmakvarteren. Om jag ville. Jag började ta med mig kameran ut varje dag, vistades mycket i naturen och tog mig tid att titta på blommorna och löven. Små saker men hela min tillvaro vidgades.

Flera år har gått sedan jag började med dessa enkla handlingar. Även om jag för närvarande inte fotograferar i den närliggande naturen flera gånger varje dag blir det en och annan fotostund. Den här tiden på året kan jag inte hålla mig borta från skönheten. Hur vackert är det inte med körsbärsblomningen?

Jag går ut, fotar i närbild och förundras av storslagenheten i naturskiftningarna.

Vill du bli mer kreativ? Ta en promenad för fler idéer

Kan en promenad göra dig mer kreativ och ge dig fler idéer? I en Ted Talk pratar en beteendeforskare om just detta. Läs och inspireras!

Ditt bästa kreativitetstips? Jag har också några. För att bli mer kreativ berikar jag mig med intryck. Jag läser, tittar samt lyssnar och skapar ett mischmasch av idéer. Att tänja referensramarna är en viktig aspekt av min process.

Men en minst lika viktig del av min kreativitetsprocess är att vara i rörelse. Att helt enkelt lämna skärmen där mycket av mitt skapande i egenskap av skribent och kreatör sker.

Vad ger flest idéer – fysisk aktivitet eller stillasittande?

Jag skulle påstå att naturen i sig fyller mig med skaparlust. Antagligen beror det på att en naturvistelse gör mig mer rotad eftersom stressen minskar. När jag rör på mig händer dock något annat. Är det hjärnan som aktiveras?

I en Ted Talk berättar beteendeforskaren Marily Oppezzo om en kreativitetsstudie hon och kollegorna på Stanforduniversitetet gjort.

De ville se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och ökad kreativ aktivitet. Fyra studier genomfördes och de pekade alla på samma sak – i Oppezzos Ted är det en av dem som lyfts.

I denna studie lät forskarna tre grupper brainstorma idéer. Målet var att komma på så många nya och användbara idéer som möjligt på fyra minuter. Totalt hade de tre olika testgrupper.

Fler idéer i rörelse

Den första gruppen satt ner hela tiden, den andra gruppen satt först ner och gick sedan på ett löpband samt den tredje gruppen gick på bandet hela tiden. Vilken av testgrupperna tror du fick flest idéer?

Ja, du tänker rätt! Gruppen som gick under de fyra minuterna fick nästan dubbelt så många idéer som den grupp som satt under hela testet. Personerna som satt ner genomsnittade 20 kreativa idéer per person.

Hur gick det för gruppen som började med att sitta men som sedan också fick gå på löpbandet? Enligt Oppezzo fick personerna i denna grupp en idéboost av att gå på bandet. Intressant nog var löpbandet placerat i ett fönsterlöst och egentligen oinspirerande rum. Ändå satte idémakeriet i gång i rörelse.

Så blir du mer kreativ genom att gå en kort promenad

Du måste inte promenera långt eller länge för att dra nytta av den kreativitetsboost som rörelse ger, menar Oppezzo. Snöra på dig skorna och gå på en kort promenad runt kvarteret – och gör så här för kreativ brainstorming inför exempelvis en skriv- eller mötessession:

Tänk ut ett ämne eller problem du vill brainstorma kring.
Gå i ett behagligt tempo medan du bollar idéer med dig själv.
Försök att komma på så många kreativa idéer som möjligt.
Spela in idéerna genom att prata högt och ha på inspelningsfunktionen på mobilen. (Använd hörlurar så slipper du känna dig fånig. Då verkar det som att du har ett kreativt samtal med någon annan.)

Kan en promenad vara början på ditt nästa stora kreativa projekt?

Källa: https://www.ted.com/talks/marily_oppezzo_want_to_be_more_creative_go_for_a_walk?

Är det AI eller synen på skrivande som hotar oss skribenter?

Jag vill spinna vidare på det här med att det största problemet kanske inte ligger i AI-utvecklingen. Kanske ligger det i stället hos de beställare som inte värdesätter ett skickligt hantverk tillräckligt mycket? Redan innan AI:s definitiva inträde på kreatörsmarknaden fanns så kallade content mills där skribenter skrev texter för ett 10-tal ören per ord. Mitt intryck är att dessa skrivfarmar inte går lika varma sedan Chatgpt blev hyfsat på att skriva.

Och redan innan AI började generera texter ganska bra fanns beställare som tänkte Vadå, en text är väl inte så svårt att slänga ihop! Lätt att man skriver 1 000 ord på en timme och att man därför inte vill betala mer än 300 kronor för den. På sin höjd.

Sådana kunder har ju aldrig sett alla år av utbildning och träning, slitet på kurserna i kreativt skrivande. Inte heller har de sett hur man nött bloggtexter för att lära sig hantverket utan och innan. Antagligen har de nog inte förstått hantverket alls, hur ett enda ord kan nyansera innebörden eller hur ett skiljetecken kan ändra tempot. Eller så bryr de sig bara inte. Better done than perfect.

I mötet med sådana beställare har jag känt mig som en maskin. Långt innan AI-genererade texter var en grej, liksom.

Den här sortens kunder kommer alltid finnas. Och nu råkar de hittat AI som kan hålla kostnaderna nere. Men saken är den att de inte nödvändigtvis varit villiga att betala ett rimligt pris från början. Har jag då förlorat något? Egentligen?

Som en motsats till detta finns även kunder som vill ha ett kvalitativt innehåll. För dessa kunder är både hantverket och innehållet viktigt. I enlighet med riktlinjerna för E-E-A-T ska det verkligen kännas att textförfattaren använt produkten denne recenserar. Bara för att exemplifiera.

Båda kundvarianterna finns och kommer troligen finnas sida vid sida, vilket öppnar för olika slags skrivmöjligheter. Exakt alla texter – tänk dig webbtexter – behöver kanske inte vara säregna mästerverk?

”En maskin kan inte hitta på att Ken kan bli plastpappa”

Såg du Svt nyheter häromdagen? Där sändes ett inslag om en korsordsmakare som delar med sig av sitt kreativa arbete och syn på AI-utvecklingen. Tydligen har AI även tagit över en del av korsordskreatörsjobben.

– Det är en jättetråkig utveckling, menar korsordsskaparen Helene i nyhetsinslaget. Korsord rymmer kunskap, ordrikedom och fantasi, säger hon vidare.

Jag är beredd att hålla med. Men egentligen är det inte nödvändigtvis AI:s fel, utan beställarnas. De värdesätter helt enkelt inte ett kreativt snilles jobb framför AI-genererat innehåll. Beställarna är inte villiga att betala extra för spetsfundiga korsord.

Och så är det ju även för mig som skribent. Ibland, vill säga. Men jag har också kunder som värdesätter mitt kreativa och intellektuella textjobb. AI blir aldrig bättre än inputen, men jag kan pusha gränserna i mitt tänkande och skrivande. Precis som en mänsklig korsordsmakare kan.

Som Helene så träffande exemplifierar i inslaget på Svt nyheter:

– En maskin kan inte hitta på att Ken kan bli plastpappa, utan det är bara människor som kan göra det.

Även detta håller jag med om. För mig kan det användas som ett argument för att mänskliga kreatörer, såväl skribenter som korsordsskapare, fortfarande behövs och kommer behövas.

Som i fallet med korsord skymtar oftast skribentens personlighet i en text. Det tillför något utöver vanligheten, det där lilla extra som händer när idéer och erfarenheter blir 1+1=3.

Men för mig som webbskribent kan skrivande innebära en hel del repetitivt jobb. Man brukar säga att en SEO-skribent ska kunna skriva samma text på 1 000 olika sätt. Många texter ska visserligen vara unikt skrivna. Själva innehållet i sig förväntas dock inte alltid vara unikt. I sådana lägen är AI, enligt min mening, en fantastisk tillgång.